Sund NergÄrden ligger i Sund med magiskt fin utsikt ut över sjön Sillen. HÀr har Niklas, nyfyllda 50 och hans man Johan, 44, skapat den dÀr drömmen de pratade om dÄ de precis hade trÀffats och bestÀmde sig för att satsa allt pÄ ett kort och Äka pÄ gemensam lÄngresa till Asien. För att lÀra kÀnna varandra.
â Han var ju snygg, skojar Niklas med en blinkning mot Johan.
Att det blev just Sund Ă€r en tillfĂ€llighet. BĂ„da Hemnetknarkade och en dag för tolv Ă„r sedan rĂ„kade de bara trilla över annonsen över fastigheten som dĂ„ var ett privat boende. De Ă„kte ut â och föll pladask.
â Jag ville aldrig Ă„ka hĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger Johan.
â Det var för dyrt, men vi lyckades pruta ner det till 6,5 miljoner. Egentligen hade vi inte pengarna, men Trosabanken trodde pĂ„ oss och sĂ„ sĂ„lde vi vĂ„rt hus i Stockholm för att fĂ„ den insats som krĂ€vdes, berĂ€ttar Niklas.
Det var ett stort och skrĂ€mmande steg att ta. Niklas skulle vĂ€lja bort en lĂ„ng karriĂ€r som musikalartist och sĂ„ngare och Johan spelade med sitt mĂ„ngĂ„riga restaurangchefsjobb i potten. Men det kĂ€ndes rĂ€tt Ă€nda in i hjĂ€rteroten â och det har det gjort Ă€nda sedan dess. Nu Ă€r det tolv Ă„r sedan de flyttade dit.
â Men vi var vĂ€ldigt naiva i vad det innebar att starta hotell, vilka investeringar som krĂ€vdes och vilka lagar och regler som gĂ€llde. Det har löst sig men det har varit en resa. Jag satt och grĂ€t över ekonomin ibland. Min mamma kom hit och satt ocksĂ„ och grĂ€t. "Det Ă€r jĂ€ttefint hĂ€r, men hur ska ni fĂ„ hit folk?" sa hon, minns Niklas.
FrÄn början hade de fyra rum och ett torp (idag elva rum). Det var lÄnga dagar med hÄrt arbete.
â Vi klev upp klockan sex och gick sĂ€llan i sĂ€ng före tvĂ„ pĂ„ natten, sĂ€ger Johan och Niklas jĂ€mför dem med John Cleese i TV-serien Fawlty Towers.
â Fixa frukost, checka in, checka ut, stĂ€da rum, laga mat, servera gĂ€ster, ny dag. Det hade jag aldrig klarat idag och fattar knappt hur det gick dĂ„ heller, men dĂ„ var man i sin bubbla liksom, sĂ€ger Johan.
Efter att ha kört nÄgra Är som "normalt" hotell var det gÀster som tipsade dem om att införa ÄldersgrÀns. Utarbetade smÄbarnsförÀldrar ville ha en oas av lugn att fly till nÀr de Àntligen hade barnfritt och dÄ ville de ogÀrna störas av stojet frÄn andras barn.
â Vi visste först inte om vi skulle vĂ„ga. Hur skulle det gĂ„, skulle vi förlora gĂ€ster dĂ„? Men det har gĂ„tt jĂ€ttebra!
Inte minst under pandemin, konstigt nog kanske.
â Ja, vi satt hĂ€r och rĂ€knade och konstaterade att vi klarar en mĂ„nad, sedan fĂ„r vi stĂ€nga, sĂ€ger Johan.
SÄ blev det inte. 2021 blev deras bÀsta Är hittills.
â Folk ville bort men de fick bara resa tvĂ„ timmar. Inom tvĂ„ timmars avstĂ„nd till oss har vi Sveriges största stĂ€der, förutom Göteborg och Malmö, konstaterar Niklas.
Det blev fullbokat. JĂ€mt. Vardag som helgdag.
â Nu Ă€r vi extremt fullbokade fredagar och lördagar med kanske lite fĂ€rre gĂ€ster torsdagar och söndagar, sĂ€ger Johan.
De flesta stannar en eller tvÄ nÀtter, för att njuta av lugnet och Àta gott, men i somras bodde ett tyskt par pÄ hotellet i tvÄ veckor.
â DĂ„ rĂ„kade de ha ett plan parkerat hĂ€r nedanför pĂ„ sjön, sĂ„ de var ute och flög om dagarna, ler Niklas.
De har lÄtit sociala medier och recensioner pÄ nÀtet stÄ för marknadsföringen, nÀr tidningar skrivit om dem har det aldrig varit pÄ deras initiativ.
â De har hört talas om oss och velat komma, det Ă€r kul, sĂ€ger Niklas.
Bra recensioner Àr viktiga och Niklas och Johan lÀser dem.
â En gĂ„ng fick vi en etta pĂ„ Google, av en amerikan som hette Bob Miller och vi vet med sĂ€kerhet att nĂ„gon sĂ„dan aldrig har bott hos oss.
Men Bob Miller har blivit ett stÄende skÀmt i teamet pÄ Sund NergÄrden.
â SĂ„ fort nĂ„got blir fel skyller vi pĂ„ Bob Miller, sĂ€ger Johan och skrattar.
Men de Àr inte beredda att gÄ hur lÄngt som helst för en bra recension. Det hÀnder att Niklas sjunger för gÀsterna och det gjorde han en gÄng för ett gÀng tjejer pÄ möhippa.
â Sen ville de att jag skulle sjunga Carola-lĂ„tar och strippa för den blivande bruden. De blev rĂ€tt besvikna nĂ€r jag tackade nej.
Till en början bodde de pÄ huvudbyggnadens övervÄning, men har nu byggt ett eget hus ett stenkast bort.
Trots att de skulle kunna Àta hotellfrulle varje dag blir det en spartansk hÄrdmacka i hemmet.
â Har vi gĂ€ster brukar vi sĂ€ga Ă„t dem att gĂ„ över till hotellet om de vill ha en riktig frukost, sĂ€ger Niklas.
De har investerat allt de Àger och har i pengar i verksamheten, men mest av allt tid och kÀrlek.
â Med hjĂ€lp av fantastiska vĂ€nner, utan deras tid och kunskap hade det hĂ€r inte varit möjligt. Inte utan vĂ„rt team som jobbar hĂ€r heller.
Idag har de tio anstÀllda med sig sjÀlva. SÄ har det inte alltid varit.
I början serverade de bara frukost men allt fler gÀster ville Àta pÄ hotellet istÀllet för att Äka ivÀg. Men Niklas och Johan hade inte rÄd med nÄgon kock.
â DĂ„ fick jag börja laga mat. Men jag har jobbat i matsalen, med att servera gĂ€sterna, aldrig lagat mat, erkĂ€nner Johan.
â Men om inte du hade gjort det sĂ„ bra hade vi aldrig fĂ„tt sĂ„ bra recensioner som lett till det vi har idag, konstaterar Niklas.
Idag har de anstÀllt kocken John Ahlvik och numera ocksÄ Caroline Cederloo.
â Hon flyttade till Sund och bor bara nĂ„gra hundra meter bort â och har jobbat pĂ„ Gondolen i 26 Ă„r.
Fyra anstÀllda Àr utbildade sommelierer. Maten och drycken har blivit en stor del av det Sund NergÄrden erbjuder.
I början var det ocksÄ konserter i trÀdgÄrden.
â En fantastisk reklampelare och stor glĂ€dje, men det kostade oss sĂ„ mycket. Det var bara den sista som gick runt med plus.
Snart har fastigheten nÄtt grÀnsen för vad den klarar men lite utveckling till finns det plats för, men för det mÄste detaljplanen Àndras, ett arbete som Trosa kommun pÄbörjat.
â Vi behöver bygga till tvĂ„ toaletter, ett förrĂ„d och kanske lite mera tak sĂ„ vi slipper skotta, skotta sĂ„ mycket pĂ„ vintern. FramĂ„t kan det kanske bli nĂ„got fler rum, men gĂ€sterna vill ha det lilla formatet, sĂ€ger Niklas.
Att bo pÄ jobbet Àr speciellt.
â Jag tror man behöver vara en viss typ av mĂ€nniska. Visst kan man tröttna, men vi hittar hela tiden pĂ„ nya projekt. Den dagen det inte finns ett nytt projekt, den dagen Ă€r man fĂ€rdig, sĂ€ger Johan bestĂ€mt.
â Och det Ă€r klart att det finns en grĂ€ns för hur mycket man orkar, hur roligt det Ă€n Ă€r. Men dĂ„ tar vi bilen och kör ivĂ€g, till Italien. Vi har lĂ€rt kĂ€nna en kvinna i vindistrikten och brukar hjĂ€lpa henne med skörden pĂ„ hösten, sĂ€ger Niklas.
Johan skrattar.
â Man Ă€r inte klok, jobbar pĂ„ semestern!