Under ett ögonblick på onsdagen står jorden med nordpolen och sydpolen i rakt lodrät linje, helt vertikalt mot solen. Vårdagjämningen är alltså inte en dag utan en exakt tidpunkt, och dagen och natten detta dygn på norra halvklotet är (nästan) lika långa, innan ljuset tar över och vintern viker undan.

Många känner glädje när ljuset återkommer. De blir piggare och starkare, och de ökade mängderna dopamin i hjärnan anses göra oss mer mottagliga för kärlek och förälskelse. Men alla mår inte lika bra i vårsolen.

Enligt sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutets institution för klinisk neurovetenskap, drabbas 3-5 procent av svenskarna av vårdepression.

– De som har en biologisk klocka som inte hänger med drabbas av trötthet, en jet lag-effekt. De känner sig mosiga och fungerar inte riktigt. Vissa drabbas så mycket att de kvalificerar för diagnosen depression, säger Torbjörn Åkerstedt till TT.

– Problemet börjar i februari när hastigheten börjar tillta i dagslängsförändringen. Det når sitt maximum vid vårdagjämningen. Det är då man märker av de negativa effekterna. Sedan avtar det gradvis.

Några dagar efter vårdagjämningen, den 25 mars, dyker vårfrudagen upp i kalendern. Vårfrudagen, eller Marie bebådelsedag, heter numera oftast våffeldagen i kalendrarna. Enligt evangelierna fick jungfru Maria denna dag (nio månader före juldagen) av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande. Fram till 1953 var detta en röd dag i kalendern, och när helgdagen avskaffades flyttades det kyrkliga firandet av bebådelsedagen till söndagen som infaller mellan den 22 och 28 mars.

Språkligt har vi genom åren sluddrat till det och ombildat vårfru- till våffeldagen.

Enligt gamla bondepraktikan är dagarna runt vårdagjämningen stormiga. Så mycket storm ser inte ut att vara i antågande för Sörmlands del. Möjligen kan det bli rejält blåsigt i slutet av veckan, om prognoserna håller. I bondepraktikan betraktades Vårfrudagen som en vädermässig vändpunkt. Fryser det under natten till Vårfrudagen skulle det bli frost i 40 nätter.

Mer om vädret för vårdagjämningen och om vårens ankomst finns att läsa på annan plats på ekuriren.se.

I fredags bjöd Arla på sedvanligt vårtecken för mitten av mars, när företaget öppnade upp för anmälan till årets kosläpp som i år hålls av totalt 51 Arlagårdar. Det är fjortonde året i rad som kosläpp arrangeras och trycket på biljetter börjar anta rockkonsertformat. En gård på Ekerö utanför Stockholm – som kan ta emot cirka 1 500 besökare – blev fullbokad på bara 50 minuter på fredagen.

– Det är lite som Vasaloppet där de största gårdarna blir fullbokade på några minuter. Det är eftertraktat att gå på kosläpp runt Stockholm. Vi har blivit nerringda i veckor, förklarar Fredrik Larm som ansvarar för Arlas kosläpps-event.

En av fyra sörmländska gårdar som arrangerar kosläpp är Julita, där arrendator Mats Karlsson med familj och personal bjuder in till årets lyckorus den 5 maj.

– Det är roligt att folk vill komma och äta bulle och titta på kor, men vi borde kunna vara fler gårdar i länet som ställer upp. Till oss kom över 4 000 personer i fjol och jag tycker maxgränsen passerats för länge sedan, när det egentligen bara är hälften av publiken som ser bra. Idén med kosläpp är ju jätterolig, men folk verkar ha för lite att göra, skrattar Mats Karlsson.