Det här är en delseger för demonstranterna. Man har insett att det inte går att driva en hårdare linje, det har helt enkelt skapat för mycket uppmärksamhet och splittring, säger Oscar Almén, Kinaforskare vid Uppsala universitet, till TT.

Lagen skulle möjliggöra utlämningar från det delvis självstyrande Hongkong till Fastlandskina och ses som ett brott mot Kinas löfte om "ett land, två system".

Lagen skulle ge Peking väldigt mycket makt. I princip skulle Peking kunna plocka vem de vill som anses obekväm, säger Almén.

"Kan vilja förhala"

Under lördagen meddelade Hongkongs högsta politiker, Carrie Lam, att man kommer att hålla inne med lagförslaget. Det kan enligt Oscar Almén tolkas på olika sätt.

Det här kan vara ett sätt att förhala beslutet och splittra oppositionen, de protesterande. Å andra sidan kunde man kanske inte just nu förvänta sig något mer. Att man skulle säga att det här inte ska genomföras över huvud taget är svårt att tänka sig.

Att samma lagförslag kommer upp på bordet igen är inte särskilt troligt, enligt Almén. Däremot är det möjligt att en reviderad version läggs fram vid ett senare tillfälle.

Jag antar att de protesterande kommer följa det här väldigt noga.

En större fråga

Bakom lagförslaget döljer sig en större fråga om hur Hongkong ska styras, enligt Oscar Almén.

När Storbritannien 1997 lämnade över Hongkong till Kina fanns det en liten förhoppning om att Kina skulle kunna ta efter det relativt liberala Hongkong. Men det har snarare blivit tvärtom. I stället är det nu Kina som försöker få Hongkong att bli mer som Fastlandskina.

Tidigare fanns det, även bland ledarna i Peking, en uttalad ambition om att reformera i en mer liberal riktning. Även om man kanske inte riktigt använder just de orden snackade man om att det skulle ske politiska reformer och ett sakta öppnande. Nu pratar man inte alls om det, säger Almén.

Brett stöd

Det är inte första gången Hongkongborna visar sitt missnöje genom demonstrationer. 2014 hölls stora folkliga protester i samband med en förestående konstitutionell reform. Den här gången har protesterna vunnit större folkligt stöd, enligt Almén.

De här demonstrationerna är så otrolig breda jämfört med tidigare. Dels har du de hårdnackade motståndarna mot Peking, sedan har du en stor allmänhet som tycker den här lagen i sig är problematisk. Framför allt har du flera inom företagsvärlden som har uttryckt att de är emot lagen för att man är rädda att den kommer att förstöra möjligheterna för att driva affärsverksamhet i Hongkong, säger Almén.

Rädslan för att lagen ska underminera Hongkongs starka juridiska system har, enligt Almén, fått företag att flytta pengar från Hongkong till Singapore.

Och det är något Peking är väldigt rädda för. Då försvinner ju pengar och affärsmöjligheter. Det kan säkerligen ha spelat in i det här, säger han.