Flera regeringsrepresentanter, med förbundskansler Angela Merkel i mitten, satt på fredagen på ett podium i Berlin för att noggrant förklara resultatet av utdragna förhandlingar och 18 timmars nattmangling om Tysklands framtida miljöinitiativ.

Förhandlingarna har varit en av regeringspartiernas tuffaste, och anses ha stor betydelse för landets framtida miljöinriktning.

EU:s största ekonomi kommer inte att nå sina klimatmål nästa år, men siktar på att nå målet om en 55-procentig minskning av utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivåer till 2030.

Artikelbild

| Tysklands förbundskansler Angela Merkel, CDU:s partiordförande Annegret Kramp-Karrenbauer, finansminister Olaf Scholz och socialdemokraternas interrimledare Malu Dreyer presenterar tyska miljösatsningar på en presskonferens i Berlin på fredagen.

Järnvägssatsning

Klimatplanen innehåller åtgärder för att komma åt utsläpp i energi- och industrisektorn, samt stödja en utveckling mot utsläppsfria fordon och ytterligare satsningar på kollektivtrafik. En avgörande fråga är beskattning av bilar: i uppgörelsen ska nya bilar beskattas främst utifrån koldioxidutsläpp.

Merkel från konservativa CDU understryker att satsningen genomförs inom en balanserad budget och utan att Tyskland drar på sig nya lån. Finansministern och regeringspartnern Olaf Scholz, socialdemokrat, sitter bredvid för att understryka den gemensamma hållningen.

En av de direkta åtgärderna är att göra flygbiljetter dyrare, medan tågbiljetter ska bli billigare. Omkring 86 miljarder euro öronmärks för att förbättra järnvägens infrastruktur.

Satsningar på vindkraftverk utanför landets kuster ska utökas.

Miljöpartiet framåt

Regeringen, där CDU, det bayerska systerpartiet CSU och Socialdemokraterna (SPD), sitter med flera allvarliga hotbilder. Recession hotar exportnationen Tyskland, där den traditionella bilindustrin i stort beräknas svara för omkring 800 000 arbetstillfällen.

Tyskland står för ungefär två procent av jordens utsläpp av växthusgaser. Förbundskansler Merkel och regeringen har samtidigt lovat att kärnkraften ska vara utfasad till år 2022 – ett beslut som togs efter kärnkraftkatastrofen i Fukushima 2011. Men omställningen kan innebära att Tyskland behöver förlita sig mer på bland annat den smutsiga energikällan kol.

Regeringspartierna är också märkbart skakade över miljöpartiet De grönas framgångar i regionalval och i opinionsmätningar.