Skänker sin tid för att hjälpa med språket

Att skänka pengar för att hjälpa akuta offer för flyktingkatastrofen är ett sätt att ställa upp för sina medmänniskor. På Språkcaféet ställer man upp på ett annat sätt – där skänker människor sin tid för att hjälpa till med svenska språket.

språkcafé07.jpg

språkcafé07.jpg

Foto: Fotograf saknas!

VI STÄLLER UPP2015-09-15 06:54

– Det är väldigt viktigt att vi tar hand om våra invandrare. Jag hade länge velat hjälpa och språket är en bra ingång. Det är roligt att vara med, det är en självklar och enkel gemenskap, säger samtalsvännen Gunnel Jacobsson.

I S:t Nicolai församlingshem kan människor från fem kontinenter samlas kring ett bord på måndagarnas Språkcafé.

– Det är en tillåtande och tillbakalutad miljö. Vissa kanske inte kan så bra svenska, men man pratar ändå och skrattar med, säger Kim Bredefeldt, präst.

22-åriga Masomah Adineh har kommit till Språkcaféet i princip varje gång sedan det började.

– Jag tycker om att komma hit och träffa människor, och man behöver mycket tid för att träna svenska, säger hon.

I dag har hon och Albert Kronberg, som beskriver sin ålder som "90 minus", pratat om matlagning.

– Albert har lärt mig olika kryddor och jag har berättat om bolani, en afghansk maträtt, med en deg som man, vad heter det...

Masomah pausar, visar med händerna.

– Kavlar, säger Albert.

– Just det, kavlar! Masomeh lyser upp och forsätter berätta om den grönsaksfyllda maträtten.

Språkcaféet har varit i gång sedan januari i år, och både besökare och frivilliga ökar. Redan från början blev det tydligt att Språkcaféet fyllde ett behov av en mötesplats.

– Man blir lite ledsen när folk kommit hit och berättat att de inte har några svenska vänner. De känner sig isolerade. Men hit kan de komma och få kontakt, man sätter sig och fikar och pratar. Det är ingen undervisning, men att öva svenskan är viktigt, och ibland vill de ha hjälp med läxor från SFI eller med blanketter, säger Anna Menzies, kommunikatör.

Maribel Petersson är en av dem som varit med som samtalsvän från början. Hon har själv erfarenhet av hur viktigt det är med språket för att komma in i samhället.

– Jag kom hit från Spanien för 52 år sedan. Språket är den viktigaste språngbrädan för alla som kommer hit.

Hon är, liksom flera av de andra samtalsvänner, pensionerad lärare.

– Haha, ja, man slutar nog aldrig vara lärare. Men att komma hit är väldigt givande, man känner att man gör nytta för samhället, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om