Hon har levt hela sitt liv med musiken. Som dotter till en pianist i ryska Vladivostok fick Victoria Borisova-Ollas sina första pianolektioner vid sex års ålder och började skriva egna kompositioner vid åtta. Sedan följde en gedigen musikalisk utbildning. Först vid Centrala Musikskolan i Moskva under grundskoleåren, sedan vid det berömda Tjaikovskijkonservatoriet i samma stad, Musikhögskolan i Malmö och Royal College of Music i London.

Att hon sedan hamnade i Sverige är mest en slump. Under åren på konservatoriet träffade hon sin nuvarande man, en svensk ingenjör, som var på besök i Moskva.

Det var oroliga år i Ryssland då, och han hade just fått sitt första jobb i Stockholm efter studierna. På något sätt var det inte fråga om att vi skulle bosätta oss i Ryssland då utan vi bestämde ganska fort att jag skulle flytta till Sverige.
Artikelbild

| Victoria Borisova-Ollas började skriva egna kompositioner redan vid åttaårsåldern. Med åren har hon utvecklats till en efterfrågad kompositör vars verk spelas av orkestrar världen över.

Får mycket gjort

Med åren har hon utvecklats till en efterfrågad kompositör vars verk spelas av orkestrar världen över. Just nu har hon en liten återhämtningspaus efter höstens premiärer. Stockholms konserthus säsongsöppnade i september med Victorias nyskrivna violinkonsert ”A portrait of a lady by Swan lake”. I november uruppfördes hennes cellokonsert ”Oh Giselle, remember me”, specialskriven för stjärncellisten Truls Mørk, på Berwaldhallen.

Du har en hög produktionstakt. Vad är viktigast för att få så mycket gjort – tekniskt kunnande eller inspiration?
Det är en väldigt avslöjande fråga, haha. Man kan inte bara komponera musik på teknik. Du måste lägga en bit av din själ i ditt arbete, annars får man inte fler beställningar, tror jag. Men tekniken är viktig och man måste ha disciplin också.
Artikelbild

| Att ryskfödda Victoria Borisova-Ollas hamnade i Sverige är mest en slump. Under åren på ett musikkonservatorium i Moskva träffade hon sin nuvarande man, en svensk ingenjör, som var på besök i staden.

Rik på klanger

Hennes egen disciplin har varit strikt genom åren. Tonsättning är något man ägnar sig åt varje dag. Särskilt inför en deadline eftersom kontinuiteten är viktig när man har en vision att fullfölja. Det är så Victoria Borisova-Ollas arbetar – hon har en färdig bild av vad hon ska skapa redan i början av en ny komposition. Det är effektivt, hon är tidigt klar med kompositionen i stora drag, resten av arbetet handlar om att rent tekniskt fylla ut strukturen.

Artikelbild

| Victoria Borisova-Ollas har en hög produktionstakt och hennes arbetsdisciplin har varit strikt genom åren. Tonsättning är något man ägnar sig åt varje dag, menar hon.

Hennes stil har beskrivits som rik på klanger, mycket för att hon ofta skriver orkesterverk och arbetar hårt för att utvinna så mycket det bara går ur orkestern.

Hon tycker också om stilmöten, som att låta romantisk musik möta modernare element. Hon har tillåtit sig att prova på olika saker. Hennes stora genombrott i Sverige var operan ”Dracula”. På senare år har hon börjat skriva för både orkester och orgel i kombination.

Artikelbild

| Efter att ha komponerat musik i över 40 år funderar Victoria Borisova-Ollas på att trappa ned på arbetstakten och göra något annat ett tag. Hon leker ibland annat med tanken på att skriva böcker.

Övergripande logik

En favorit ur den egna produktionen heter ”Angelus”, ett 20 minuter långt orkesterstycke med en orgelstämma, skrivet för Münchenfilharmonikerna med anledning av Münchens 850-årsjubileum.

Artikelbild

| Kompositören Victoria Borisova-Ollas fyller 50 år.

Sina idéer får hon ofta från skönlitteratur och poesi. På samma sätt som hon själv tänker ut en fullständig struktur till det verk hon komponerar, så föredrar hon genomtänkta romaner som präglas av en övergripande logik, utan lösa trådar och abstraktioner.

Ser du din musik som berättelser?
Mer och mer faktiskt. Jag har blivit övertygad om att i kombination med min stil fungerar berättelser bra. Den hjälper mig att skriva bättre musik, helt enkelt.

Tid att fundera

Den nuvarande pausen i arbetet kan bli lång. Åtminstone funderar Victoria Borisova-Ollas på att göra något annat ett tag. Efter att ha komponerat musik i över 40 år leker hon ibland med tanke på att skriva böcker, eller åtminstone trappa ned på arbetstakten och ta sig tid att fundera mer.

Hon och hennes man har en semesterbostad i italienska Umbrien där hon gärna tillbringar flera månader om året. Dit skulle hon gärna dra sig tillbaka som pensionär, naturen är vacker och hon njuter av sina promenader till den lokala grönsaksbutiken där ätmogna godsaker bara väntar på att utforskas, inhandlas och tillagas.

Man behöver inte planera två dagar i förväg och låta frukten mogna på fönsterbrädan. Man går dit och får sig två kronärtskockor, kokar dem och äter samma dag. Och nästa gång man kommer dit så hittar man någon annan växt som man kanske inte ens visste att man kunde äta. Det är det som är så fantastiskt med Italien.