Anna Falk: Med kärleken följer oro

KRÖNIKA
annons

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

När min son var i treårsåldern drabbades han av en elak förkylning. Det är förstås inget konstigt med det, enligt Vårdguiden har ett genomsnittligt barn mellan sex och åtta luftvägsinfektioner per år de där första levnadsåren. Jag var inte ens särskilt orolig men ringde ändå 1177 på morgonen, innan jag skulle lämna son och sambo och åka till jobbet.

Sjuksköterskans ord träffade rakt i magen. "Du måste genast ta honom till akuten!" sa hon efter att ha lyssnat på andningen. Det blev inte direkt bättre när hon la till: "Och klarar du inte av att köra, så ring 112!"

Nu var det ingen större fara. På barnkliniken konstaterades falsk krupp och efter att ha fått andas kortison i en mask var sonen som ny igen.

Till nästa gång. För med kärleken till ett barn följer ju en jäkla massa oro. Jag har de senaste tolv åren i olika omgångar och utsträckning oroat mig för fågelinfluensa, svininfluensa, RS-virus, nackstelhet och – ja, jag erkänner – ebola.

Ibland är oron befogad, ibland inte. Och den bästa medicinen mot överdriven oro är kunskap. Att veta hur orolig man faktiskt ska vara för smittspridning, och vilka symptom som ska tas på större allvar än andra. Och här har både aktörer som Vårdguiden och SN en viktig roll att spela.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

Anna FalkBarnFöräldrarKrönikaSjukvård
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka