Rebecca Nilsson är förskolechef på Fjärilens förskola i Brandkärr. Pedagogerna på Fjärilen jobbar mycket med att utveckla barnens språk. Foto:

Förskolechefen: "Jag betonar att språket är en utmaning, men inte ett problem"

NYKÖPING

På förskolan och skolan i Brandkärr försenas barnens språkinlärning, enligt kommunens lägesbeskrivning. Rebecca Nilsson som är chef på Fjärilens förskola i Brandkärr, vill lyfta att Fjärilen är som vilken förskola som helst. – Det som är speciellt är att det är en mångkulturell förskola, och språket är en stor utmaning, säger hon.

Kommunens lägesbeskrivning av Brandkärr har rört upp åsikter och tankar. I en serie på fyra delar lyfter SN nu "samhället i samhället", den öppna droghandeln, trångboddheten och språket hos barn. I den här, fjärde delen, ger förskolechefen på en av de två förskolorna i Brandkärr, sin bild av språket hos barnen.

En del av kommunens lägesbeskrivning av Brandkärr tar upp barnens situation i Brandkärr, och handlar bland annat om språk och språkinlärning. I beskrivningen står det att "barns språkinlärning försenas på grund av monokulturen i området".

Rebecca Nilsson är förskolechef på Fjärilens förskola i Nyköping, en av två kommunala förskolor i Brandkärr. Hon poängterar att Fjärilen är en helt vanlig förskola:

– Det är en förskola som vilken förskola som helst. Vi följer Skolverkets riktlinjer. Det är inget annorlunda med Fjärilen. Det som är speciellt är att det är en mångkulturell förskola, och språket är en stor utmaning. Vi behöver jobba på språket för att kunna kommunicera bättre och undvika missförstånd, säger hon.

Förskolan Fjärilen i Brandkärr har 107 barn och 23 pedagoger. Dessutom finns modersmålsstödjare och husresurser. Pedagogerna på Fjärilen jobbar mycket med att utveckla barnens språk. Till sin hjälp har de modersmålsstödjare och – som en bonus – flera av de äldre barnen. Förskolan har medvetet sett till att en av avdelningarna har små barn från ett år tillsammans med barn ända upp till femårsåldern.

– Femåringarna har ju sin dag där de gör andra saker, men i många grupplekar är de blandade. De mindre barnen får höra de äldre barnen prata, säger Rebecca Nilsson.

I kommunens lägesbeskrivning står det även att ”lekspråket på förskolan är somaliska”. Rebecca Nilsson vill nyansera den bilden. Hon förklarar att barnen absolut pratar med varandra på somaliska ibland.

– Och det behöver de få göra för att få utveckla sin lekprocess. Vi går inte in och säger att de inte får prata somaliska. Men det är svenska jag hör när jag går in på förskolan, både i lek och i samtal mellan pedagog och barn, säger Rebecca Nilsson.

I Brandkärr finns det två kommunala förskolor: Fjärilens förskola, och Ekorrens förskola. Här syns Rebecca Nilsson utanför Ekorrens förskola. Foto:

Pedagogerna har lärt sig en del somaliska och hjälper de barn som inte förstår svenska. De säger exempelvis på svenska att det är dags för mat, och om barnet inte förstår säger de även det somaliska ordet. Dessutom används teckenspråk, som på många andra förskolor.

– Jag betonar att språket är en utmaning, men inte ett problem. Brandkärr har just utmaningar. För mig är det bara berikande att vi får lära oss av varandra. Vi har olika kulturer och ser på saker på olika sätt. Jag vill aldrig att det framstår i media som att det är ett problem, för det är utmaningar vi kan hitta lösningar på, säger Rebecca Nilsson.

I den delen av kommunens lägesbeskrivning som lyfter barnens situation i Brandkärr, kan man också läsa att barn från två år bär hijab (slöja) och att koranskolor tar mycket av barnens fritid. Rebecca Nilsson beskriver att barnen på förskolan har en miljö som är likadan som barnens miljöer på andra håll i Nyköping:

– Barnen gråter för samma saker som andra, när de slår sig eller när man ska hämta eller lämna, de leker med dockor och de leker med bilar, pysslar och de leker med lera. Det är samma saker som händer på Fjärilen som på alla andra förskolor.

Hon tycker att den bild som sprids av Brandkärr är orättvis.

– Det är så häftigt att vara med om lite olika kulturer och hur man gör olika saker och vad man firar. Sedan är det viktigt att visa på svenska traditioner också.

Rebecca Nilsson säger att förskolan inte lägger något fokus på hijab. De barn som vill ta av sig dem, gör det. Andra har dem kvar på.

– Många – med understrykning på många – har inte hijab alls, säger Rebecca Nilsson.

Någon eller ett par föräldrar har frågat hur pedagogerna gör om barnen tar av sig sin hijab, berättar hon. Frågan är inte vanlig, är hon tydlig med.

Svaret från personalen är enkelt:

– Vi sätter inte på om de tar av, sedan får ni göra som ni vill hemma, säger Rebecca Nilsson.

Hon fortsätter:

– Det är barn! De tar av sig strumpor och tröjor ibland. Och vi hjälper barnen att ta på sig alla kläder, oavsett om det är en strumpa eller hijab.

Artikelserie i 4 delar om Brandkärr

Lägesbeskrivning Brandkärr 2017

I höstas arbetade Nyköpings kommun för att ta fram en lägesbeskrivning av Brandkärr. Syftet var att identifiera vilka utmaningar som finns i området i nuläget, för att kunna göra Brandkärr tryggare i framtiden. Beskrivningen fokuserar därför på det som är negativt, och ger ingen heltäckande bild av området. De problembilder som har identifierats är: otrygghet, trångboddhet, samhället i samhället, mottagande av nyanlända och brist på språkkunskaper. Resultatet redovisas i presentationen "Lägesbeskrivning Brandkärr 2017" och bygger på intervjuer med 26 personer på olika befattningar inom kommunen med insyn i området.

Källa: Nyköpings kommun.

Läs också

( 4 st )

Läs mer om dessa ämnen

Nyköpings kommunBrandkärrspråkBarnskola
Relaterat