Agnes Halvardson svarar med mentometerknappen på en av alla frågor som ställdes under dagens föreläsning om privatekonomi. Foto:

Privatekonomi sätter fingret på ungdomarnas vanligaste pengafrågor

NYKÖPING

Privatekonomi är ett relativt nytt inslag på gymnasiet. Det var så sent som hösten 2011 som det blev en obligatorisk del av läroplanen. En av anledningarna att införa det var att kunskapen om ekonomi då var låg bland unga.

För att öka medvetandet om ekonomi åker Alexander Flygare från Sörmlands sparbank omkring till gymnasie- och högskoleelever och föreläser om vad man bör tänka på i vardagsekonomin.

– Lärarna kan massor men jag kan komma med exempel på hur bankerna jobbar. Många pratar inte ekonomi hemma, det är fortfarande lite tabu.

Han tror att en anledning kan vara att svenskar i genomsnitt har det bra ställt och det starka sociala skyddsnätet som finns.

– Om man tittar på vilka länder som är bäst på att prata ekonomi är det Grekland. Man måste prata ekonomi där.

Samtidigt påpekar han att han inte vill komma med pekpinnar utan vill skapa en diskussion om ekonomi med eleverna. Han tror också att det i och med det kontantlösa samhället har blivit svårare att få en övergripande koll på sin egen ekonomi.

– Vi har fullt med tekniska möjligheter som gör det pedagogiskt svårare att ta in kunskapen. Tidigare satt man med mynt och jag kommer nästan ihåg hur en sedel luktar till och med. Nu swishar man pengar istället. Vi har tappat flera visuella sinnen, nu ser man bara siffror på bankkontot.

Alexander Flygare från Sörmlands sparbank besöker gymnasieelever för att få i gång diskussioner om vardagsekonomi. Foto:

Alexander Flygare vill engagera eleverna så mycket han kan under sina föreläsningar. Ett av verktygen han använder är mentometerknappar. Under tiden han är i klassen får de anonymt trycka fram hur de ser på olika ekonomiska val.

Bland annat svarar nio av de tjugofem eleverna att mat var deras största utgift varje månad. Det går en lätt susning genom rummet när han senare visar hur stora utgifterna blir över ett år för att äta ute istället för skolmaten.

Bodil Brunberg och Agnes Halvardson var två av eleverna som var med under föreläsningen. Båda tycker att det var intressant och bra anpassat för dem.

– Det kostar lite mer att flytta hemifrån än vad man tror, säger Bodil Brunberg.

Agnes Halvardson tyckte också att det togs upp flera exempel på vad man ska tänka på i sin privatekonomi.

– Jag kanske inte kommer gå ut och äta lika ofta, säger hon.

Alexander Flygares fem tips i familjeekonomin:

* Prata ekonomi med banken och i familjen. Ta hjälp i tid om det uppstår problem.

* Unna er saker men överväg hur ofta ni gör det.

* Ha tydliga sparmål.

* Ge vecko- eller månadspeng kopplat till prestation som att städa rummet. Skjut inte till pengar om de tar slut.

* Ha alltid en buffert.

Läs mer om dessa ämnen

ämne/skolaEkonomiPengarbarn och familj