Farah Ahmed har bott i Brandkärr sedan i början på 90-talet. Här med tre av sina fem barn: Sundus, Abdi Rahman och Ibrahim. Foto:

Invånare: "Det märks att folkmängden har ökat, men att det inte byggts några bostäder"

Nyköping

Befolkningsmängden i Brandkärr har ökat med nästan 1000 personer på 15 år – trots att det inte har tillkommit några nya bostäder. Många invånare i området bor trångt, men trivs och vill inte flytta därifrån.

Kommunens lägesbeskrivning av Brandkärr har rört upp åsikter och tankar. I en serie på fyra delar lyfter SN nu "samhället i samhället", den öppna droghandeln, trångboddheten och språket hos barn. I den här, tredje delen, ger brandkärrsbor, vd:n för bostadsföretaget och kommunpolitikern sin syn på trångboddheten i området.

Nyköpings kommun har under hösten 2017 definierat specifika problem i stadsdelen Brandkärr. Under punkten "trångboddhet" kan man läsa att:

År 2003 hade Brandkärr 3 576 invånare.

År 2017 hade antalet invånare ökat till 4 540.

Det trots att det inte har byggts några bostäder i området under tiden.

– Det är trångt, man kan inte säga något annat, säger Farah Ahmed, som bott i Brandkärr sedan 90-talet.

Han har märkt av en tydlig förändring sedan han flyttade till området.

– På den tiden bodde det inte alls lika mycket folk här som det gör i dag. Det märks att folkmängden har ökat, men att det inte byggts några bostäder.

Farah Ahmed trivs bra i Brandkärr – men han bor trångt. Tillsammans med sin fru och fem barn bor han i en trea på 90 kvadratmeter.

– Det är trångt faktiskt. Jag har mycket vänner som också bor trångt i området, och som därför har det rätt jobbigt.

Kommunen tar inget ansvar för det rådande bostadsläget i Brandkärr, menar Farah Ahmed.

– De byggde en fotbollsplan, vilket var jättebra, men där kan ingen bo.

Fotbollsplanen som ligger i hjärtat av Brandkärr har dock haft en annan inverkan på trångboddheten i området. Den har blivit en plats där flera barn som har det trångt hemma kan ses och umgås och spela fotboll tillsammans.

På Mariebergsvägen bor Carina Almström med sina två barn i en trea på 88 kvadratmeter. Hon anser sig inte bo trångt, men hon delar Farahs uppfattning om att många invånare i Brandkärr är trångbodda.

– Det är trångbott här, precis som det säkert är på många andra ställen i landet.

Carina Almström flyttade till Brandkärr som barn och har i dag bott där i 40 år. Hennes upplevelse är att invånarnas fördelning på bostäderna i området ojämn.

– Pensionärer bor ensamma i en trea, samtidigt som flera större barnfamiljer också bor i treor. Växer många familjer ur sina lägenheter på kort tid är det klart att det blir trångt. Men man kan ju inte börja flytta runt på folk.

Carina Alström och Serdal Demir bor båda på olika platser i Brandkärr. De anser sig inte vara trångbodda, men upplever att många boende i området bor trångt. Foto:

Trångboddheten måste lösas på annat sätt, tror Carina Alström.

– Det kan inte bara ligga på bostadsföretagen, jag kan tycka att kommunen bör bygga större med tanke på situationen med många stora familjer som bor i området.

Även mindre och billigare lägenheter behövs, menar hon.

– Så att ungdomar har möjlighet att flytta hemifrån. Majoriteten av lägenheterna här är treor och fyror. De som planerar bygget i Brandkärr måste tänka på vilka som bor här nu, och vilka som vill bo här i framtiden.

Nyköpingshem är ett av de fastighetsbolag som äger flest lägenheter i Brandkärr. De är också ett av de bostadsföretag som har intervjuats i kommunens lägesbeskrivning av Brandkärr.

– Trångboddhet finns i Brandkärr, precis som i hela Sverige. Ett problem som kommer av exempelvis bostadsbrist och bostadspriser. Min generella uppfattning är att de som bor i Brandkärr trivs, medan de som inte bor där, är skeptiska, säger Johan Eriksson, vd för Nyköpingshem.

Efterfrågan på bostäder i Brandkärr just nu är högre än utbudet.

Vid uthyrning följer Nyköpingshem Boverkets rekommendationer för bostadens storlek i förhållande till hur många personer som bör bo där. För Johan Eriksson är begreppet "trångboddhet" lite av ett dilemma.

– Det finns ingen lag som bestämmer hur man får bo. Dessutom har begreppet trångboddhet förändrats. Förr var det inte konstigt om två, tre syskon delade rum. Så är det inte i dag.

Johan Eriksson ger ett exempel:

– Vi har ingen rätt att kliva in i människors hem och undersöka hur de bor. Om en stor familj bor i en mindre lägenhet, eller om människor hjälper varandra i nöd, samtidigt som de bor lagligt och sköter sig, måste det vara okej. Om någon däremot hyr ut otillåtet i andra hand, och skor sig på någon annan, samtidigt som slitaget på bostaden ökar och man stör grannar, är det inte okej.

Efterfrågan på bostäder i Brandkärr just nu är högre än utbudet, säger Johan Eriksson. Det har inte byggts en enda bostad i området på lång tid – vilket kan komma att ändras.

– Vi har skickat en begäran till kommunen som håller på att ta fram detaljplaner för en tillbyggnad ovanpå på ett av våra befintliga hus, och för nya bostäder på vår mark mellan Ortvägen och Stockholmsvägen. Det kan skapa ungefär 150 nya lägenheter i Brandkärr inom några år.

Trots de trångbodda invånarnas vilja att bo kvar, och bostadsföretagets planer på att bygga nytt, kan inte trångboddheten endast lösas på plats i Brandkärr. Det menar Urban Granström (S), kommunstyrelsens ordförande i Nyköping.

– Så mycket bostäder som det byggs i Nyköping just nu har det inte gjort tidigare. Det med anledning av att människor ska ha någonstans att bo. I Brandkärr finns det redan väldigt många lägenheter, och att börja bygga om är väldigt svårt.

Att området är trångbott kommer inte som någon nyhet för politikerna i Nyköping.

– Vi är väl medvetna om problematiken. En lösning finns och det är att bygga fler bostäder.

För tillfället råder bostadsbrist i Nyköpings kommun – precis som i många andra svenska kommuner.

– Bygga nytt är det enda man kan göra för att komma till rätta med problemet. Men det tar tid och det finns inga genvägar, säger Urban Granström.

Hur ser du på att många som bor trångt i Brandkärr inte vill flytta från området?

– Många boende trivs, vilket är bra, men trångboddheten i Brandkärr kan inte lösas genom att bara bygga bostäder just där, säger Urban Granström.

Farah Ahmed känner sig besviken över situationen i Brandkärr.

– Det känns som att kommunen är här när de vill påpeka något dåligt, och politikerna precis innan valet när de säger att de vill förändra något. Men sedan händer inget.

Definition av trångboddhet

Bor det mer än en person per rum i en bostad (kök och vardagsrum ej räknat) ses hushållet som trångbott. Sambor antas klara sig med ett gemensamt sovrum. Det betyder att en familj med två barn behöver bo i ett hushåll med fyra rum för att inte räknas som trångbodda. Föregående gäller ensamstående och samboende föräldrar. Alla enrumslägenheter räknas som trångbodda hushåll.

Källa: Boverket

Lägesbeskrivning Brandkärr 2017

I höstas arbetade Nyköpings kommun för att ta fram en lägesbeskrivning av Brandkärr. Syftet var att identifiera vilka utmaningar som finns i området i nuläget, för att kunna göra Brandkärr tryggare i framtiden. Beskrivningen fokuserar därför på det som är negativt, och ger ingen heltäckande bild av området. De problembilder som har identifierats är: otrygghet, trångboddhet, samhället i samhället, mottagande av nyanlända och brist på språkkunskaper. Resultatet redovisas i presentationen "Lägesbeskrivning Brandkärr 2017" och bygger på intervjuer med 26 personer på olika befattningar inom kommunen med insyn i området.

Källa: Nyköpings kommun.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

Nyköpings kommunBrandkärrBostad
Relaterat