Så funkar den resistenta bakterien – är oftast ofarlig

NYKÖPING

Den resistenta bakterie som sprids på lasarettet i Nyköping är en sorts tarmbakterie som är resistent mot en vanlig form av antibiotika. Patienter kan bära på bakterien i veckor eller månader – utan att veta om det. Hos friska personer klarar dock immunförsvaret av att slå tillbaka VRE-bakterien.

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som oftast är harmlösa, men som ibland koloniserar exempelvis sår och urinkatetrar, skriver Folkhälsomyndigheten. Mest besvär orsakar enterokockerna i samband med en infektion eller "kolonisation av främmande material" inne i kroppen, som Folkhälsomyndigheten uttrycker det, som exempelvis hjärtklaffar och proteser.

Bakterierna sprids lätt i sjukhusmiljö, vilket beror på att de är naturligt resistenta mot flera olika vanliga typer av antibiotika. De har förmåga att utveckla resistens mot alla antibiotika som finns, vilket betyder att antibiotikan inte biter på bakterien.

Vissa enterokocker kallas för VRE och det är de som har konstaterats hos elva patienter på Nyköpings lasarett. Förkortningen står för vancomycinresistenta enterokocker, vilket betyder att bakterien är resistent mot vancomycin – en form av antibiotika som ofta används inom intensivvård – skriver Folkhälsomyndigheten.

För de flesta människor ställer VRE-bakterien inte till några problem, skriver Hallandsposten, som hänvisar till information från Sjukvårdsupplysningen. Vanligtvis är man bärare av VRE i tarmen utan att insjukna och det är framför allt äldre, svårt sjuka eller personer med nedsatt immunförsvar, som är i riskzonen.

VRE smittar genom direkt eller indirekt kontakt, via händer och ytor som ofta vidrörs, främst på toalett/badrum men också till exempel lysknappar, ledstänger, handtag. För att man ska bli bärare måste VRE komma in via munnen. Tidigare har endast enstaka fall av VRE, utan spridning, anmälts i Sörmland, skriver landstinget.

Foto:

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

LandstingetLandstinget SörmlandSjukvård
Relaterat