Jag kan hålla med ledaren i SN den 21/8 på ett flera punkter. Utvecklingen mot digitala tjänster i sjukvården kan inte stoppas. Den regionstyrda vården ligger efter i teknikutveckling, samordning och snabb åtkomlighet. Digitala vårdgivare behöver en tydligare reglering och en mer strikt prislista.

Men vi får inte bli fartblinda! Vi har minst 400 000 äldre i Sverige som saknar tillgång till internet. Som lever i ett digitalt utanförskap! Som är mest i behov av att kontakta vården. Så småningom hamnar även Du och jag med viss teknikvana i den gruppen. När vi inte längre klarar att följa med i teknikutvecklingen. Detta måste man ta hänsyn till när ny teknik införs.

Just nu är nätläkarbolagen i fokus. Med rätta. DN i ledare 9/8: Nätläkare tar resurser från de sjuka och ger till de friska! Det är precis vad som händer. På den här punkten borde ledaren varit tydligare. Detta måste snabbt rättas till.

Det är en guldgruva för bolagen när de kan ta ut avgifter även när den som kontaktar inte behöver annat än lite råd. Råd som de kan få genom att ringa 1177 Vårdguiden där sjuksköterskor och inte läkare svarar. Därför sänks trösklarna in till vården. När det blir patienterna som avgör sitt vårdbehov. Oroande är också de överförskrivningar av antibiotika som rapporteras.

Det är inte de äldre i glesbygderna som använder tjänsterna utan unga i storstäderna. Ofta läkarbesök som inte hade gjorts hos hälsocentraler. Bland annat därför att en sjuksköterska hade gallrat. De som verkligen är sjuka måste förr eller senare undersökas på plats av läkare, lämna prover och få vård. Nu kan det bli dubbla läkarkonsultationer. Systemet dränerar vården på stora resurser.

Ett större intresse borde ägnas åt kommersialiseringen av vården. Många läkare ifrågasätter den. Resultat- och ekonomistyrning enligt näringslivets filosofi har inte gjort vården effektivare. I stället har det resulterat i märkliga prioriteringar klart i strid med hälso- och sjukvårdslagen.

Kommersialiseringen av vården är i första hand inte en fråga om offentligt eller privat driven vård. Även om den senare frågan också behöver diskuteras. Vården måste utgå från etiska riktlinjer och patienternas vårdbehov, inte lönsamhetsbedömningar.

Vinstdrivande företags mål är att göra stora vinster. Inget fel i det. Men i vården, liksom på skolans område, genererar det kontrollorgan, ofta centralisering och med en kraftigt utökad stab av administratörer. För upphandlingar och stävjande av missförhållanden.

Till centerstämman i höst har jag föreslagit att det görs en analys av hur marknadslösningar och privatiseringar påverkat vården i Sverige.