De flesta i Sverige ser nog en välfärd utan några större hål i trygghetsnätet som en självklarhet. Inte lika många reflekterar över de krafter som genererar denna välfärd, alltså alla tusentals små och stora företag med engagerade företagare och medarbetare. Utan framgångsrika företag skulle välfärden falla samman som ett korthus. Långsiktig framgång kräver i sin tur naturligtvis en affärsidé som är tillräckligt robust också i tider av lågkonjunktur samt en konkurrenskraft anpassad till en alltmer globaliserad värld.

Om ungefär ett halvår drar nästa avtalsrörelse igång. Det finns anledning att påminna om industriavtalets formulering om att ”parterna är överens om att ändamålet med förbundsavtalen är att dessa ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft, god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda”.

Merparten av medlemmarna i Trä- och Möbelföretagen, TMF, finns på mindre orter. Deras betydelse för sysselsättningen är givetvis stor och de gör sitt yttersta för att kunna leva vidare och utvecklas, men det finns gränser för uthålligheten. Kan en produkt tillverkas med samma höga kvalitet och med samma miljömässiga hänsynstaganden någon annanstans i världen till en mycket lägre kostnad är det svårt att motivera att produktionen stannar i Sverige.

Risken för följdverkningar är påtaglig om marken börjar gunga under ett företag och man tvingas överväga att flytta utomlands eller kanske krympa verksamheten eller helt lägga ner. Samspelet mellan ortens olika aktörer rubbas. Livsmedelsbutiken och apoteket kanske måste slå igen. Det är inte säkert att elevunderlaget är tillräckligt för att behålla skolan. Satsningar på infrastruktur får en lägre prioritet.

Genom projektet Välfärdsskaparna visar Svenskt Näringsliv mycket konkret hur skatterna från företag och deras anställda klarar att finansiera välfärden. Oxelösunds Båtvarv finansierar tre undersköterskor. Grythyttans Stålmöbler finansierar 33 grundskoleplatser.

Företagen själva är de främsta experterna på att ständigt förfina sina produkter och tjänster. Det gäller att i alla lägen vara lyhörd för kundernas krav och önskemål. En väsentlig ingrediens i framgångsreceptet är emellertid att grundförutsättningarna för företagandet blir de bästa möjliga. Det handlar om ett riktigt bra företagsklimat på nationell nivå och i den egna kommunen.

En annan avgörande komponent är att den kommande avtalsrörelsen präglas av eftertänksamhet och långsiktigt ansvarstagande så att företagen också i fortsättningen klarar den viktiga uppgiften att bära upp den svenska välfärden. I mer än 20 år, sedan 1997, har löneavtalen resulterat i reallöneökningar på en nivå som saknar motstycke för en så lång sammanhängande period. Sveriges löntagare har anledning att vara nöjda.