Invånarnas möjligheter att ta del av professionell konst skiljer sig mycket åt i Sörmlands kommuner. Samma sak gäller barns rätt att själva få skapa. Det visar Årets Konstkommuner 2017, en granskning av Konstnärernas Riksorganisation, som även ger förslag på hur kommunerna kan stärka sin konstverksamhet.

Över hälften av landets kommuner (54 %) svarar ”ja” eller ”delvis” på frågan om de tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, en regel som ger nya konstverk när det byggs fastigheter och infrastruktur i offentliga miljöer. Av svarande kommuner i Sörmland är det Strängnäs, Gnesta och Oxelösund, visar den rikstäckande kommunenkät som ligger till grund för Årets konstkommuner 2017. Oavsett i vilken kommun vi bor bör vi som invånare få likvärdig tillgång till konst i våra livsmiljöer. När det nu ska byggas ett stort antal nya bostäder i Sörmland bör fler kommuner inspireras av exempelvis Göteborg som investerar minst en procent vid ny-, om- och tillbyggnationer i offentlig konst och skriver in enprocentsregeln i markanvisningar så att ansvaret för konstnärligt gestaltade livsmiljöer delas mellan privata exploatörer och allmännyttiga bolag. På så sätt får kommunen en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med existentiella och konstnärliga kvaliteter.

Grundlagen (Regeringsformen § 2) slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Trots det har enbart två av tio av landets kommuner en utarbetad strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur. Bara en tredjedel av landets kommuner svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar. Av svarande kommuner i Sörmland är det Strängnäs. Nyköping använder sig ”delvis” av MU-avtalet. Och endast 15 procent av landets kommuner svarar ”ja” på frågan om de har en policy för att garantera konstnärer deras konstnärliga frihet.

Granskningen synliggör utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. För att underlätta har Konstnärernas Riksorganisation samlat goda exempel från hela landet och tagit fram tips och checklistor i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”. Vi föreslår att kulturförvaltningarna i länet tar avstamp i den för att utveckla arbetet med bild- och formkonsten och att politiker använder den inför budgeten och valet 2018. På så sätt kan kommunerna i Sörmland bli ännu intressantare att både bo och verka i, och besöka.

Thomas Wahlström

talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Sörmland

Katarina Jönsson Norling

riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation

Sanna Svedestedt Carboo

vice riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation