Europas bästa skola, det var Bildtregeringens vision på 90-talet. Vägen dit gick via skolval, skolpeng och vinstsyfte. Konkurrensen om eleverna skulle tvinga alla skolor att bli bra. Men hur blev det?

* Likvärdighetenhar minskat. Skillnaderna mellan grundskolornas resultat har nästan fördubblats under 2000-talet.

* Resultaten har försämrats. I internationella jämförelser har Sverige gått från en tätposition till en betydligt lägre. I Eskilstuna lämnade var åttonde elev född i Sverige, grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan i våras.

* Kostnaderna har ökat. Rensat för inflation och löneökning, har kostnaden per elev ökat med 29 procent under 2000-talet i Eskilstuna.

* Skolsegregationen har ökat. Siffror om föräldrarnas utbildning visar att på åtta år har skillnaderna mellan skolorna ökat med 19 procent i Eskilstuna, bland annat för att Engelska skolan mer än fördubblat sitt elevantal. Där samlas elever med gynnsammare förutsättningar. Risken att inte uppnår gymnasiebehörighet är 40 procent högre för eleverna i de kommunala skolorna än i Engelska.

Men varför blev det inte som det var tänkt?

Konkurrensen skapar vinnare och förlorare. Bortvalda skolor går miste om elevpengen som följer eleven, men kostnaden för klassen kvarstår, även när den inte är fylld.

Kommunala skolor förlorar när koncernerna överkompenseras. Fristående skolor ska ersättas med kommunens snittkostnad per elev. Men en koncern kan välja antal elever och på så vis alltid ha fyllda klasser. Kommunerna däremot ska erbjuda alla plats i alla delar av kommunen. Då kan kommunens skolor inte alltid vara fyllda och kostnaden per elev blir då högre. Dessutom lockar vinstsyftande grundskolor främst de mer självgående eleverna, som klarar sig med mindre lärarstöd. Dessa skillnader i ansvar och elevsammansättning förklarar varför kommunala skolor får spara samtidigt som kostnaden per elev ökar.

Skolval bryter inte segregationen. Några elever går mot strömmen, men segregationen ökar eftersom flertalet skolval innebär att eleven söker sig till dem som liknar eleven själv.

Kommunpolitikerna bör uppvakta sina vänner i riksdagen för steg mot ett skolsystem som gynnar alla barn. Överkompensationen av vinstsyftande skolor bör tas bort. Nyetablering och expansion av de vinstsyftande skolorna bör stoppas. Urvalskriteriet för översökta friskolor kan ändras från kötid till urval som ger en allsidig elevsammansättning.

Det brådskar. Så länge skolor görs till vinnare och förlorare får barn betala priset, när de inte blir behöriga till gymnasiet. Och skolan som mötesplats för barn med olika bakgrund utarmas.

Boel Vallgårda

Tidigare tjänstemani utbildningsförvaltning

Johan Enfeldt

Tidigare förtroendevald (L) i utbildningsnämnd

Helena Weiss Larsson

tidigare rektor i grundskolan