Snedsteg att utvidga kemikalieskatten

Handelns Utredningsinstitut räknar med att skatten innebär upp till 1400 förlorade arbetstillfällen i Sverige. Trots detta vill regeringen införa en kemikalieskatt på kläder och skor, skriver Thomas Byström och Filip Thunborg, Företagarna.

Handelns Utredningsinstitut räknar med att skatten innebär upp till 1400 förlorade arbetstillfällen i Sverige. Trots detta vill regeringen införa en kemikalieskatt på kläder och skor, skriver Thomas Byström och Filip Thunborg, Företagarna.

Foto: Annika af Klercker / SvD / TT

Debatt2019-12-02 05:31
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För att Sverige ska vara världsledande i klimat- och miljöfrågor är det avgörande att politiken som förs är förutsägbar, effektiv och ändamålsenlig. Detta kan enbart ske om politiken tas fram i nära dialog med näringslivet. Fokus måste ligga på åtgärder som ger verkliga miljö- och klimatvinster, inte symbolåtgärder som slår oproportionerligt hårt mot småföretagens konkurrenskraft och hämmar deras möjlighet att bidra till omställningen.

Kemikalieskatten som regeringen införde 2017 är tyvärr ett exempel på just en sådan symbolåtgärd. Skatten riktar sig mot farliga ämnen i vitvaror och elektronik, med en beskattning om elva kronor per kilo för vitvaror och 140 kronor per kilo för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet per vara är 440 kronor. Det är i sig ett angeläget ändamål att vilja minska mängden farliga kemikalier i människors vardag, men i detta fall slår skatten fel.

Förutom att kemikalieskatten har medfört en omfattande administrativ börda på mindre företag, har det även lett till snedvriden konkurrens till fördel för utländska försäljare av produkterna, som kan exportera billigare till svenska konsumenter eftersom de inte omfattas av denna beskattning. Svenska konsumenter kan därmed enkelt och snabbt få samma varor levererade till sig från exempelvis Danmark och Tyskland. Detta gör att skattens syfte undergrävs. En ny utredning är ute på remiss, som föreslår att utländska säljare också ska behöva betala kemikalieskatten. Ett sådant förslag har dock stora handelspolitiska och EU-rättsliga problem: Sverige kan inte ensamt bestämma att beskatta företag som inte verkar i Sverige.

Samtidigt drabbas svenska handlare och återförsäljare av vitvaror och elektronik, inte minst de mindre aktörerna, som redan är hårt pressade av den ökade e-handeln. Handelns Utredningsinstitut räknar med att skatten innebär upp till 1400 förlorade arbetstillfällen i Sverige. Trots detta vill regeringen införa en kemikalieskatt på kläder och skor, vilken enligt Januariöverenskommelsen ska ske redan 2021.

Kanske mest anmärkningsvärt är att det från regeringens sida saknas en ordentlig utvärdering av kemikalieskatten. På den omfattande kritik som riktats mot både den befintliga skatten och den föreslagna utvidgningen till fler varor har responsen varit sval. Regeringen måste omgående göra en seriös och omfattande utvärdering av skattens effekter, innan utvidgning sker till kläder och skor eller ytterligare höjningar i nuvarande skatt genomförs.

Sverige kan inte föra en skattepolitik som om vi vore avskilda från den internationella marknaden, när verkligheten är precis tvärtom.