Svårare tider för kommuner och regioner

Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, skriver Anders Knape, SKL.

Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, skriver Anders Knape, SKL.

Foto: NTB

Debatt2019-11-12 04:40
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Behoven av välfärd ökar och de ekonomiska utmaningarna blir allt mer påtagliga. För en fortsatt god välfärd krävs förändringar och att staten tar ett större ansvar.

Det är ett faktum att svensk välfärd överlag hör till de bästa i världen, även om det också finns utmaningar att ta hand om. Elever känner sig trygga i skolan, äldre är nöjda med hemtjänsten och merparten anser att de har tillgång till den vård de behöver. Nu går landets kommuner och regioner dock tuffare ekonomiska tider till mötes. Konjunkturen viker, arbetsmarknaden försämras medan behoven av och förväntningarna på välfärden ökar. Redan i år kan ett 90-tal kommuner och omkring en tredjedel av landets regioner komma att gå med underskott. 

Grundorsaken till den ekonomiska situationen är egentligen positiv. Vi får fler barn och lever allt längre. Det innebär också att färre behöver försörja fler. Om tio år har antalet äldre över 80 år ökat med 47 procent, medan den yrkesverksamma befolkningen enbart har ökat med fem procent.Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens.

Regeringen har konstaterat att om välfärden utvecklas i takt med befolkningsförändringarna skulle kommuner och regioner behöva 90 miljarder kronor mer år 2026. Trots det har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna krympt de fem tidigare aviserade välfärdsmiljarderna i budgetförslaget för 2020. Kommunerna får 3,5 miljarder kronor mer i generella bidrag medan regionernas generella tillskott har omvandlats till ännu ett riktat statsbidrag. Sedan 2012 har de riktade bidragen ökat med cirka 78 procent i fasta priser medan de generella har ökat med knappt 5 procent i fasta priser. 

Alla berörda parter måste ta sin del av ansvaret för en fungerande välfärd. Staten behöver minska detaljstyrningen och de specialdestinerade bidragen, som hindrar kommuner och regioner att använda resurser där behoven och utmaningarna är som störst. Staten behöver ta ansvar för sina egna verksamheter, exempelvis stoppa Arbetsförmedlingens reträtt från glesbygden. Universitet och högskolor behöver bli bättre på att utbilda för moderna välfärdsverksamheter. Kommuner och regioner behöver samtidigt arbeta annorlunda, digitalisera, samverka och ge goda förutsättningar för fler att förlänga sitt arbetsliv.

Det är när alla bidrar som vi kan se till att ha en god välfärd även i framtiden.