Insändare Det enda som egentligen förvånar är förvåningen över att inte fler besöker det nya länsmuseet i Nyköping (SN 3 juni). För 380 miljoner har man skapat ett mörkt och trist hus, där mer än hälften av den två fotbollsplaner stora lokalytan inte är tillgänglig för flertalet besökare.

Kontor och produktionslokaler med dagsljus, fyra i regel stängda så kallade verkstäder (endast för skolelever?) samt en helsvart hörsal kan räknas bort. Och biblioteket är inte öppet under helgerna, när många säkert skulle vilja titta in. Restaurangen är överdimensionerad och det något udda utbudet lockar inte alla. Shopen har visserligen många fina prylar, men inte av den sort som får besökaren att ta fram plånboken.

Men värst av allt: Mitt i huset ligger det stora magasinet med en mängd sevärda föremål från olika epoker – oåtkomliga utom för det lilla fåtal som råkar komma klockan 11 eller 14 för att gå en guidad entimmes-tur med ett speciellt tema. Vill man titta på några föremål vid sidan av blir det en mild tillrättavisning.

Under de tio år som museiledningen kämpat för att få sin nya boning så tycks man ha glömt bort sin publik. Nämligen den som vill ta del av Sörmlands historia på ett levande sätt och utan krångel med guider och tider få studera de intressanta föremål som faktiskt finns inom museets väggar. Öppna upp magasinet, bygg gärna montrar där, och använd tre av de fyra (i regel tomma) verkstäderna till utställningsyta med olika teman!

Gör gärna ett studiebesök på Stockholms nyrenoverade Stadsmuseum vid Slussen, som i ett mycket gammalt hus skapat just vad den nyuppförda Nyköpingskollegan saknar.