När sjukvårdens resurser inte räcker till

Min hustru har under sina 85 år genomgått några stora operationer, detta alltid med stort förtroende för sjukvården och tacksam för den vård hon fått.
Förtroendet har svalnat när vårdgarantin inte längre kan hållas, sjukvårdspersonalen ”går på knäna” och vårdköerna blir längre. Trots detta anser de styrande att Sverige är ett av de land i världen, som har den bästa sjukvården. Jag använder mig av orden som en ung tös uttryckte i sitt tal till makthavande: ”Hur vågar ni?”
Under de senaste månaderna har min hustru dagligen drabbats av svår yrsel. Enligt diagnos, ställd av läkare vid besök på Akuten och vårdcentralen, tyder yrseln på Ménières sjukdom. Behandling har utförts med fysioterapi vid vårdcentralen, utan någon nämnvärd förbättring. 
Med egen forskning på ”nätet”, bland annat sidan yrsel.com, där specialister i ämnet påtalar att Ménières sjukdomen uppträder i skov under en kort tid, inte lika hustruns yrsel som varar dygnet runt. 
Yrseln påverkar även hennes allmäntillstånd. Trots kosttillskott, en viktnedgång från 54 till 49 kg.
Remiss, för djupare undersökning av yrseln, har lämnats från vårdcentralen till (ÖNH) Öron-näsa-hals kliniken, Nyköpings lasarett. Svar: (odaterat)…vi kallar dig inom 9 månader till ÖNH-mottagningen, alternativ inom vårdgarantin, till ÖNH-mottagningen i Åkersberga. Svar bör lämnas inom 2 veckor.
På grund av sin svåra yrsel, som även framkallar ångest, anser min hustru att resa till Åkersberga känns alltför påfrestande. Kanske orkar vi tillsammans kämpa i 9 månader, när sjukvårdens resurser inte räcker till. Varför?