En stor majoritet av svenska folket anser att vi bör ha ett starkt försvar som en yttersta försäkring mot fientliga angrepp. Andra tycker fortfarande att hela frågan är overklig och skrämmande och vill inte "satsa pengar på krig”. Det måste om och om igen påpekas att svenskt försvar (liksom Natos) uppgift är att genom sin existens förhindra krig.

Att leva med en rustande och aggressiv stormakt till granne men utan en egen avskräckande krigsmakt, innebär att vi inte bara äventyrar vår egen befolknings säkerhet utan även andra länders. När vi blir ett "hål" i norra Europas säkerhet dras giriga blickar hit. Vi riskerar att bli en bricka i ett större spel.

Med undran har vi sett hur politiska beslut tidigare har skrotat vårt territoriella försvar och även civilförsvaret. Men i dagens riksdag finns en tydlig åsiktsmajoritet för ett starkare försvar, det blev uppenbart när riksdagen stödde Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019. Det är glädjande att Moderaterna under Ulf Kristerssons ledning börjar bottna i dessa frågor. Dessutom råder stor samstämmighet mellan allianspartierna. Däremot kan man fråga sig vad det blev av försvarsminister Peter Hultqvist höga svansföring. Helt säkert är han försvarsvän, men han verkar inte ha haft det lätt med damerna på finansen respektive utrikesdepartementet. Hade den av Magdalena Andersson (S) framlagda övergångsbudgeten röstats fram då hade försvaret varit illa ute. Det hade inneburit besparingar på samtliga områden; övningar, personal och materiel. Vår försvarsförmåga hade då åter backat.

Intresset för försvaret växer med hotet från öster. I försvarsberedningen enades i höstas sju av riksdagens åtta politiska partier om formuleringen att "ett väpnat anfall mot Sverige inte kan uteslutas". Endast Vänsterpartiet reserverade sig. Vi kan räkna med att Sverige kommer att kraftigt utöka sin krigsmakt under kommande 10-årsperiod.

En utmaning är att försvarsområdet länge har präglats av misstro mellan politik och försvarsmyndigheter. Dessutom har ofta andra intressen styrt, exempelvis arbetsmarknadspolitiska. När nu ofattbart stora pengar kommer att tas av skatteintäkter till totalförsvaret, då är det viktigt att beräkningar och framförhållning är korrekta. För närvarande riktas skarp kritik mot hela området vad gäller bristande budgethantering och framförhållning. Statskontoret och Ekonomistyrningsverket har funnit brister på regeringskansliet såväl som hos försvarets myndigheter. En ny regering behöver visa upp dådkraftiga ministrar som kan röja i en kultur som har lett till svarta hål, stora fel i beräkningar och olyckliga indexeringar.

Alliansens samsyn inom försvarsområdet är värdefull och kommer att gynna landets säkerhet. En sådan samsyn fanns aldrig i den tidigare S-ledda regeringen. Motsättningar mellan de traditionella blocken i försvarsfrågan är i sig inte önskvärt. Samsyn är alltid bäst. Men politik handlar om att trots parlamentariska svårigheter och olika intressen hitta vägar framåt. Det är just vad som nu sker.

Maria von Beetzen

säkerhetspolitisk debattör, Strängnäs, uppväxt i Nyköping