Det är lögn och förbannad dikt

Läs Eva Burmans lördagskrönika om hur klimatförnekarna bombarderar redaktionen med mail som kräver att media ska sluta mörka.

Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare.

Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare.

Foto: Mikael Andersson

Krönika2019-11-09 05:08
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mailet börjar med orden: Stackars chefredaktör.
Bakom ligger en lång maildialog kring varför vi inte publicerar den, enligt mailskrivaren, vedertagna sanningen om klimatförändringarna. Personen menar att allt är nonsens. Han hänvisar till en nyligen publicerat brev till FN från vad som sägs vara 500 vetenskapsmän som menar att det inte finns någon klimatkris. Han kräver också att jag offentligt ska debattera klimatet med honom och att media medvetet ljuger när vi inte skriver "sanningen" om klimatet.

Det här mailet är antaligen inget unikt för en redaktion i dagens Sverige, eller ens i världen. Vi möter hela tiden dem som är övertygade om att media medvetet lurar läsare, vi är i en konspiration med etablerade vetenskapsmän, politiker och det så kallade "etablissemanget". Klimatförnekarna, vindkraftsmotståndarna, anti-vaccinförespråkarna bombarderar redaktioner med långa ifrågasättande mail. De högerextrema är inte längre ensamma om påverkansförsöken mot journalister. Och ofta går dessa krafter hand i hand. 

Men kan det vara så illa att vi i media mörkar sanningen om klimatfrågan? Frågan är givetvis relevant att belysa, då den upprepas så ofta. Men svaret är nej – det gör vi inte.  
För att förstå argumentet måste man förstå medielogiken. Vi förhåller oss till fakta. När vi får tips om saker att skriva om börjar vi alltid med frågan – är det sant? Går det att vederlägga? Finns det bevis? Är svaret nej, skriver vi inte. Vi kan däremot göra en granskning där vi prövar argumenten, kollar källorna och kanske leder det till att vi avslöjar bluffen. Om det finns någon. 
Vi har ett ansvar mot våra läsare att vara trovärdiga. Det vi skriver ska du kunna lita på. 

Men vän av ordning kanske undrar om det där uppropet till FN med de 500 forskarna som säger att klimathotet är hittepå. Sanningen är att det inte är 500 klimatforskare. En granskning har visat att det är en samling personer där flera har kopplingar till fossilindustrin. Många är etablerade klimatförnekare. Andra är politiker. Antalet klimatforskare är 10 stycken. Flerparten av dessa 10 är pensionerade.
Forskare har analyserat brevet och kommer fram till att de fakta som tas upp är försåtligt vinklade för att bevisa tesen att det inte finns något klimathot. Med andra ord, tvärtemot seriös forskning som ska tåla granskning, gör uppropet just inte det. Vetenskap används till att förleda – med lögn och förbannad dikt.