”Nej, man visste egentligen inte så mycket om sina föräldrar” hörde jag en man säga till en annan efter pjäsen Vi är bara människor, som nyligen hade premiär på Svenska Teatern i Helsingfors. Regissören Joakim Groth har forskat i sin familjs förflutna. Nästan alla i Finland har en släkting som stupade i kriget. För de som överlevde var krigsåren komplexa. Mycket lades åt sidan när freden kom och livet återgick till det normala. 

Kanske är det först nu, när Finland vuxit ifrån finlandisering och fattigdom som inte enbart de heroiska minnena kommer fram. Kanske är det först nu som vi i Sverige riktigt kan ta in vad det finländska folket genomled under krigsåren 1939-44. Med vilken ofattbar uthållighet man kämpade och höll den fria västliga världens sista utpost mot sovjetisk diktatur. 

Vi har anat priset. Fattigdomen, finnarnas flykt till Sverige för enkla industriarbeten och hopp om ett drägligare liv, finlandiseringen och stor anpassning mot Sovjet. 

 

Sverige och Finland har en lång och gemensam historia. Även krigsåren skapade viktiga band, till exempel 70 000 krigsbarn som placerades i Sverige. Frivilligkåren från Sverige var ett litet men inte obetydligt tillskott till Finlands armé. Å andra sidan tillät inte Sverige engelsk trupp att undsätta Finland via Nordkalotten. 

Finlands liering med Tyskland under fortsättningskriget har setts med förakt från västvärlden. Men vad kunde Finland göra? Övergivet av västmakterna gällde det att rädda självständigheten som fritt land. 

 

Vid ett besök i Finland i dag slås man av en utveckling och stolthet i ett fritt och demokratiskt land. Republiken är framstående inom teknik, handel, arkitektur, design och musik. Men krigen är inte glömda, och någon evig fred har man aldrig trott på i Finland.

Sedan 2015 har Sverige och Finland ett nära försvarssamarbete och deltar i varandras militära övningar. Många i Finland är tveksamma till inträde i försvarsalliansen Nato med tanke på Rysslands tänkbara reaktioner. Dessutom hörs många, även militärer, säga: ”Även om vi var med i Nato – int' skulle de komma och hjälpa Finland, vi har alltid fått klara oss själva”. Trots Natos artikel 5 som säger ”alla för en”. 

Till skillnad mot Sverige har våra grannar i öst en option att gå med i försvarsalliansen – om det skulle kärva till sig. 

 

Precis som Joakim Groths pjäs slutligen pekar mot det som faktiskt var bra i familjen, har Sverige och Finland mycket gemensamt. Vi bör hålla ihop. Ett fullvärdigt Nato-medlemskap skulle säkerhetspolitiskt ge bäst garantier för våra länder. Det utesluter inte att Sverige och Finland kan agera på egen hand och tillsammans, om hjälpen dröjer eller blir begränsad.

 

Maria von Beetzen, Strängnäs, är fristående krönikör i SN med särskilt fokus på säkerhetspolitik.