Lördagskrönika Desinformation. De allra flesta av er har hört ordet. Och många av er är så pass medvetna att ni numera förlitar er på seriösa medier, ni kollar källor och ni delar inte längre tveksamma länkar.

Det är en stor framgång - för demokratin.

Men den finns fortfarande där ute - den försåtliga propagandan - medvetet riktad, designad för just dig. Målet är att påverka dig, dina åsikter och oftast, hur du ska rösta.

I slutet av augusti kom uppgifter om hur 900 kinesiska twitterkonton stängts ned. Forskare har konstaterat att kontona använts i flera år för att bearbetat bilden av kineser som på olika sätt anses vara ett hot mot landet. Twitter har knutit kontona till en statlig kinesisk desinformationskampanj för att underminera legitimiteten för protesterna i Hongkong. I går kom uppgiften att samma konton använts för att misskreditera den svensk-kinesiske författaren och demokratiförespråkaren Gun Minhai som greps och fängslades i Kina för ett år sedan.

Varför lägger stater så mycket pengar på den här typen av desinformationskampanjer kanske du undrar.

Svaret är - för att det fungerar.

I Storbritannien ser vi just nu kaoset efter en lyckad desinformationskampanj. Boris Johnsson och Brexitörerna har satt landet och hela EU i gungning. Konsekvenserna för Europa är svåra att överblicka, men att skadorna för britterna blir stora står utan tvivel. Och just det senare har så sakta börjat gå upp för dem under året. Desinformationen innan folkomröstningen var omfattande. Cambridge Analytica med Robert Mercer och Steve Bannon i spetsen gjorde sitt till, tillsammans med omfattande påverkanskampanjer från Ryssland. Målet - skapa kaos och förvirring inför valet.

För medierna i Storbritannien har Brexit blivit en vändpunkt. I landet där tabloidpressen redan innan tummat på pressetiken och lösnummerförsäljning varit affärsmodellen, så blev pajkastning och klick fokus istället för att förklara för läsarna vad Brexit egentligen innebar. I dag har förtroendet för medierna i landet körts i botten. I Reuters Institutes årliga internationella undersökning konstaterar man att landet sticker ut - i negativ bemärkelse. Där förtroendet i världen ökar för medier i vissa grupper, så har de minskat radikalt i Storbritannien.

Och i det här sammanhanget blir norska statstelevisionens NRK:s härdsmälta i veckan en tankeställare. NRK ville med ett experiment i realtid visa ungdomar hur desinformationskampanjer fungerar, inför ett skolval i Norge. Man utsatte dem således för en riktad desinformationskampanj, a la Cambridge analytica. Vällovligt syfte möjligen, men tillvägagångssättet? Det kanalen inte tänkte på var att samma ungdomar var röstberättigade i det riktiga valet i kommunen veckan efter.