1909 drev den svenska högerregeringen genom en rösträttsreform som innebar rösträtt för män. Men det var en rösträtt med begränsningar. I de kommunala valen viktades rösterna mot en 40-gradig skala, inkomstbaserad rösträtt. Som mest kunde en enskild person alltså ha 40 röster.

Valsiffrorna från landstingsvalet 1912 visar att en högerröst var värd mer än dubbelt så mycket som en socialdemokratisk. Högern ansåg att det inte var mer än rätt att de som betalade mest i skatt även skulle ha större politiskt inflytande.

Eller ”Vad fan får jag för skatten?” Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling 2017.

Vi vänder på bilden och slår en brygga 110 år framåt till september 2019, årets statsbudget och vem som tjänar på budgetens skattesänkningar. KD:s ekonomiskpolitiske talesperson är tydlig: ”Det handlar om de som tjänar mest, 300 000, framför allt män i storstäder, samtidigt som en undersköterska i Emmaboda inte får en enda krona.”

Att ha ett arbete, att tjäna sin lön, är trygghet och trygghet är frihet. Att tjäna mycket pengar ger större trygghet och större frihet. Att förlora jobb och lön krymper människors fysiska och mentala frihet. I Sverige ökar arbetslösheten.

De som har trygga anställningar lyfter sin egen a-kassa genom att förhandla sig till inkomstutjämningsgarantier om olyckan skulle vara framme och arbetslöshet knackar på dörren. Samma trygga anställningar ger möjlighet för nästan en miljon anställda att ordna privata sjukförsäkringar för att komma förbi kön i sjukvården. Ekonomisk trygghet skapar personlig frihet.

Men klyftorna ökar mellan de som har ekonomisk trygghet och individuell frihet och de som lever med mycket smal ekonomi och krympt frihet. Och ökar snabbt. Snabbast i hela industrivärlden.

Den allt tunnare sociala och ekonomiska tryggheten i vårt land stryper den sociala rörligheten. För 20 år sedan var Sverige ett föregångsland, ett föredöme, i klassresor. Idag, i takt med de dramatiskt ökade klyftorna, är Sverige inte ens medelmåttigt i stödet för individens frihet. Klasstillhörighet och klassbakgrund präglar medborgarnas verklighet starkare än på ett halvt sekel.

I synen på samhällets utveckling och de ekonomiska och politiska krafter som styr möts ständigt den negativa och den positiva friheten. Den negativa friheten i den liberala traditionen. Den positiva friheten i den socialdemokratiska. Den socialliberala i båda.

Men det är inte slumpen som styr vägvalet, det är den politiska och ekonomiska makten, och i grunden väljarna.

Eller för att tala med den franske filosofen Vladimir Jankélévitch: Fader, förlåt dem icke, ty de veta vad de göra.

Fotnot: Ulf-Göran Widqvist (S) är författare och småföretagare. Han medverkar som fristående krönikör i SN.