I torsdags presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens syn på Sveriges ekonomi inför höstens budget. Slutsatserna kan sammanfattas med att högkonjunkturen har passerat, men att det samtidigt kunde ha varit värre. Konjunkturen håller på att matta av och statens sparande beräknas bli noll nästa år. Det finns också flera stora risker för ekonomin i omvärlden. Handelskrig mellan USA och Kina, nya tullar mellan USA och EU eller att Storbritannien skulle lämna unionen utan ett avtal är kanske de största hoten. Samtidigt väntas arbetslösheten att hålla sig relativt låg under kommande år och regeringen bedömer att den har ett reformutrymme på 25 miljarder kronor.

Av reformutrymmet är cirka 20 miljarder redan intecknade i januariavtalet och andra löften från regeringen, men finansministern signalerade tydligt att ytterligare skattehöjningar kommer möjliggöra fler satsningar. Det handlar bland annat om den aviserade gröna skatteväxlingen i januariavtalet, men kan mycket väl innefatta höjningar av andra skatter också.

Andersson la också mycket tid på att prata om Sveriges låga statsskuld, nu under 40 procent av BNP och den lägsta sen 1977, samt de stora resursbehoven i välfärden. Enbart de demografiska förändringarna räknas leda till behov av ytterligare 90 miljarder kronor år 2026 för att kunna upprätthålla nuvarande nivåer av service. Även integrationen och klimatklimatomställningen kommer ta stora resurser i anspråk. På den efterföljande frågestunden pressades finansministern därför också av journalisterna om överskottsmålet och behovet av att spendera mer. Andersson försvarade de nuvarande nivåerna, men mellan raderna kunde man läsa en vilja att i framtiden kunna spendera mer pengar.

Trots mycket prat om ekonomiska risker och stora behov avslöjade ministern få reformer för att göra något åt dem. En punkt i januariavtalet där det finns utrymme att på riktigt tackla utmaningarna Sverige står inför är den utlovade skattereformen. Vi vet redan att budgeten kommer innehålla avskaffad värnskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och lägre skatt för pensionärer, men det finns all anledning att fortsätta med reformarbetet. Ytterligare sänkt skatt på arbete skulle stimulera ekonomin och jobbskapandet när vi nu närmar oss lågkonjunkturen, och förenklade skatteregler skulle innebära en stor lättnad för många av landets småföretag. Sådana skattesänkningar skulle inte heller behöva gå ut över välfärden, utan kan finansieras med att täppa igen hål i inkomst- och kapitalskatten.

Enligt finansdepartementet ligger en eventuell lågkonjunktur fortfarande några år bort, men förändringar i omvärlden kan snabbt ändra den prognosen. Det är ett starkt argument för de budgetsamverkande partierna att så snart som möjligt få reformer på plats. Nästa budget kan det vara försent.