En av de viktiga frågorna inför höstens riksdagsarbete är den om transporternas miljöpåverkan. Det kan bråkas om ören på skatten, men lösningen finns någon annanstans.

Den nya regeringen öppnade i veckan riksdagen inför hösten och lanserat sin höstbudget. Ett flertal frågor står i fokus inför det kommande politiska året men en av de viktigaste är förstås miljö- och klimatfrågan.

Sverige försöker likt många andra länder att hitta balansen mellan att möta våra mycket ambitiösa klimatmål och att inte överbeskatta sina medborgare på en nivå som urholkar sammanhållningen i samhället. Den som tvivlar på vikten av det kan dra sig till minnes den stora uppmärksamhet som det så kallade bensinupproret fick i våras.

Just transporter är en av de största kilmatbovarna i Sverige. Utsläppen måste minska. För närvarande har regeringen ett mål om 70 procent lägre utsläpp från transportsektorn till 2030 jämfört med 2010.

Ett sätt att försöka klara detta är att höja priset på fossila bränslen så pass mycket att människor börjar använda mindre. Att straffbeskatta ut bensinmotorn, helt enkelt. Men då hamnar vi just där, i den situation som Sverige hade i våras. Där folkopinionen blev för stark mot de höga kostnaderna för att kunna leva sitt liv som vanligt. På det följde protester, strejker, ilska.

I en regering där både Miljöpartiet, som tenderar att tycka att denna typ av ”straffbeskattning” är värt miljövinsten, och Centerpartiet, som vill representera glesbygdens intressen, ska samarbeta om budgeten är det svårt att få ekvationen att gå ihop. Ett resultat av detta blev nu att den så kallade överindexeringen av bensinskatten, där skatten automatiskt höjs med en högre fast summa varje år, tas bort. I stället går man tillbaka till den indexering enligt KPI som har gällt sedan 1994. Det gör att bensinskatten bara höjs med 15 öre i år.

Men 15 öre per liter är också en kostnad. Den bidrar till det ständiga tickandet av ökande avgifter för alla som måste använda bilen mycket i vardagen och som inte känner sig redo att byta bränsle. Den särskilda skattesänkning på en dryg hundralapp som Centerpartiet lyckades få igenom i höstbudgeten riktat till ett antal glesbygdskommuner i västra och norra Sverige kommer på sikt inte kunna kompensera för att livet på landsbygden kommer bli allt dyrare att leva.

Vissa politiker ser andra typer av avgifter för transporterna som lösningen, att beskatta fordonens antal körda kilometer eller införa vägtullar. Norges försök med ”bompeng”, som gällde just vägtullar, blev så kontroversiellt att det nästan fällde regeringen inför förra veckans lokalval. Inte heller detta kommer vara en enkel väg att gå.

Vårt bästa hopp ligger inte i särskilda skatter och avdrag för enskilda grupper. Fler av våra folkvalda borde passa på att besöka konferensen STHLM tech fest som äger rum denna vecka, samtidigt som riksdagen öppnar. Konferensen fokuserar helt på framtidens tekniklösningar – som nya batterifabriker, elflyg, förnybara bränslen gjorda på avfall och vågkraft. Den här typen av innovationer kommer framtidens liv och livsskvalitet att vara beroende av.