I Hollywoodfilmer har vi lärt oss att krig sker på slagfält och att soldaterna antingen vinner eller dör hjältedöden i en lerig pöl. Dagens krigföring består desto mer av icke-linjär hybridkrigföring i gränslandet mellan krig och fred. Rent juridiskt har Sverige två tillstånd: fred som är vårt normaltillstånd och höjd beredskap vid krigsfara eller krig. Det finns två nivåer av höjd beredskap: skärpt eller högsta beredskap, som fastställs av regeringen vid krigsfara eller krig. Om regeringen beslutar att det är krig råder alltid högsta beredskap.

Krigets komplexitet fångas olyckligtvis in i den ryska ockupationen av Krimhalvön, som i praktiken intogs av ”små gröna män” utan rysk flagg. Ukraina har dessutom blivit utsatt för olika former av påverkansförsök mot elnätet, cyberattacker, desinformation, sabotage och propagandakampanjer.

Vad som är krig och vad som är fred är inte alltid självklart, särskilt då militärpolitiska mål kan uppnås med icke-militära medel. I gränslandet mellan krig och fred finns gråzonen. FOI menar att gråzonsproblematik ”(...) orsakas av ett antal kombinerade antagonistiska aktiviteter som angriparen avser inte ska uppfattas som krigföring.” (FOI-R--4590--SE). Därför är det inte förvånande att försvarsminister Peter Hultqvist välkomnar VLT:s grävande journalistik om bygget av en rysk-ortodox kyrka nära Västerås flygplats (VLT 20/3).

Trehundra meter från Västerås flygplats byggs en rysk-ortodox kyrka, något som ett flertal experter pekar ut som en säkerhetsrisk mot flygplatsen och riket som helhet. VLT:s granskning visar att kyrk­bygget på 30 miljoner har finansierats av ”anonyma ryska donationer”, samtidigt som prästen misstänks för penningtvätt, såväl som att bygget är kopplat till organiserad brottslighet. Kyrkans strategiska läge till en av Sveriges största landningsbanor gör placeringen problematisk enligt finska UI:s seniora forskare Charly Salonius-Pasternak. I en gråzonssituation kan en strategiskt placerad fastighet underlätta för en antagonist att sabotera eller ta över flygplatsen (Expressen 19/3).

Det är inget nytt att främmande makt finansierar religiösa byggen i Sverige. Saudiarabien, Qatar och Turkiet är flitiga finansiärer av nya moskéer i Sverige. Det går inte att förneka riskerna med att de religiösa centrens finansiering också leder till att främmande makt förväntas få kontroll över verksamhetens inriktning. Detta äventyrar dels de religiösa institutionernas oberoende och dels vår demokratiska religionsfrihet. Rikets sårbarhet ökar när kyrkor och moskéer kan bli till påverkansvapen för främmande makt.

Det är vare sig demokratiskt eller säkerhetspolitiskt acceptabelt att putinismen eller salafismen tar Sveriges religiösa institutioner i anspråk som en aktiv del av en aggressiv utrikespolitik. Det är hög tid att riksdagen agerar mot utlandsfinansiering av religiösa institutioner. Vi har inte råd med riskerna.

Linnea Hylén