Arbetsförmedlingen förändras. Organisationen görs om, arbetsuppgifter försvinner, omformad eller tillkommer. Myndigheten ska i första hand ha kontrollansvar och analysuppdrag. Själva förmedlandet ska skötas av privatdrivna aktörer.

Följderna blir nu tydliga i Nyköping/Oxelösund, där myndigheten minskar personalen med en fjärdedel. Men den kompetens som skickliga arbetsförmedlare har bör inte ha blivit ointressant. Omställning är aldrig smärtfritt, men den underlättas om det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden. Vägen till nytt jobb kan då vara tämligen rak, utan flyttkrav eller omfattande vidareutbildningar.

I statsbudgeten, som Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i höstas, ingick ett stort sparpaket på Arbetsförmedlingen. Nu kommer fortsättningen, signerad de två regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet – samt Centerpartiet och Liberalerna, de partier som fick med omstöpningen av Arbetsförmedlingen i januariavtalet. Politiken har alla möjligheter att styra hur myndigheten ska organiseras och hur systemet med privata arbetsförmedlare bäst kan användas, för att ge fler förmedlade jobb för skattepengarna och underlätta för arbetsgivare att hitta rätt kompetens.

Arbetsförmedlingens eget sparpaket, format av dess ledning, har bland annat gått ut på att stänga myndighetens kontor på många håll. Om regeringen – plus C och L – anser att detta är i sin ordning då blir det så. Men det här med statens närvaro i hela landet är ingen bisak. Det är något som Centerpartiet gärna lyfter fram och även regeringen har talat sig varm för.

Ska den nya Arbetsförmedlingen ha färre anställda men finnas på fler orter än i dag? Hur ska de nya servicekontoren garantera regional närvaro? Vilka lokala krav ska ställas på privata förmedlare? Det är upp till regeringen – och dess budgetpartners att peka ut. Med hela handen om så krävs.