Det finns tillfällen då partiers egenintressen skymmer eller lurar den demokratiska kompassen. Ett sådant exempel finns att betrakta i Oxelösund.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har efter valet 2018 en knapp majoritet i kommunfullmäktige. Tyvärr har partierna fallit för frestelsen att gå fram med ”vinnaren tar allt”-lösningar i kommunstyrelsens presidium och i revisionen. Detta är positioner där traditionens bud och den sansade maktutövningens råd hade varit att också säkerställa oppositionens roll.

När kommunstyrelsens presidium skulle utses i december valde S+V-majoriteten att lägga beslag på alla ordförandeposter för egen del, två socialdemokrater och en vänsterpartist placerades på toppositionerna. Praxis är annars att oppositionen tar posten som andre vice ordförande, därmed ges rimligt utrymme för både majoritet och minoritet.

När så revisionen skulle tillsättas valdes visserligen en moderat ordförande, följt av en socialdemokratisk vice ordförande. Men totalt viktades sammansättningen så att de styrande hade majoritet också i revisionen, tre mot två. Revisionen är satt att för medborgarnas räkning kritiskt granska och kontrollera att kommunens folkvalda i nämnder och styrelser gör sitt jobb och följer regelverk.

Det här riktade Gunnar Söderberg, själv en erfaren politiker i olika roller för Miljöpartiets räkning, en skarp kritik mot i en debattartikel (SN 21/1). Han anser att besluten ovan är exempel på hur S och V inte värnar kommunalrätten och inte står upp för demokratiska principer. Söderberg har också som kommuninvånare överklagat de kritiserade besluten till förvaltningsrätten (SN 15/1).

I Oxelösund är det jämnt mellan majoritet och opposition, bara ett mandat skiljer. Det händer då och då i kommuner och regioner att ersättningarna till oppositionen dras ned på, samtidigt som majoritetens ökar. Frågan i Oxelösund handlar dock inte främst om vem som ska ha vad i arvode, utan om hur den parlamentariska helheten ska göras rättvisa.

Det må vara hårt att komma dragandes med den gyllene regeln. Men kommunledningar gör bäst i att behandla oppositionen som de själva hade velat bli behandlade. Frestelsen att ta av det utrymme som oppositionen behöver, allt för att lösa majoritetens egna fördelningssvårigheter, är förrädisk. Folkvalda med koll ser till att hålla tillbaka partistens egoism och värna parlamentarisk praxis.

Oxelösunds kommunledning borde bejaka värdet av en aktiv opposition med god insyn. Nu är det nära till hands att göda misstanken att majoriteten har riggat revisionen bara för att slippa kritik – eller åtminstone utsättas för en mindre noggrann granskning.

Sätt hellre Oxelösunds bästa i främsta rummet, inte de egna posterna.