Känn vilddjuret inom dig, våga lukta på mjölken! Restabudet Talkshow i fredags kväll på Nicolaiskolan bjöd inte bara på utmaningar för den som är känslig för dofter. Att minska matsvinnet är något för oss alla.

Från scenen ledde Martin Emtenäs, journalist uppväxt i Oxelösund och känd från SVT:s Mitt i Naturen, ett antal samtal om konsten att slänga mindre mängd mat. Må det handla om livsmedelsbutiken eller skolmaten. Där kan även mindre insatser ge hyfsat stora effekter. Det handlar om så stora mängder mat som hanteras varje dag.

Kommunalrådet Urban Granström (S) hävdade i samtalet med Emtenäs att det blir lättare att ställa specifika krav på de offentliga köken när politiken har en direkt makt över vad som handlas in. Vi får se hur det går nu när kommunen ska driva de lokala köken i offentlig skola och omsorg.

Det finns ett otal miljö- och klimatinitiativ som snurrar runt i det offentliga samtalet. En del är rätt vettiga, som Restabudet i Nyköping. Att ställa frågor, komma med förslag och uppmaningar till tunga aktörer inom matsektorn är att bidra till samhällsutvecklingen. Det bör vara god jordmån för det arbetet, ingen är sugen på att slänga sådant som går att sälja. Här finns även utrymme för kommersiellt nytänkande.

På global skala är det svenska matsvinnet förstås en mindre del, men del av en helhet. Enligt FN-organet FAO går mest mat till spillo när det kommer till frukt, grönsaker och rotfrukter, världen över. Som helhet beräknar FAO att en tredjedel av det som produceras för människors måltider går förlorat på väg till matbordet, cirka 1,3 miljarder ton. Bara i de rika länderna beräknas detta ha ett värde av närmare 680 miljarder dollar. Både mängd och kostnad beräknas öka till 2030.

Matsvinnet är inte en någonannanism, enbart någon annans ansvar. Det är jämförelsevis lätt att peka finger mot jordbruk, matföretag, distribution, affärer och organisationer med budskapet: Släng mindre av allt som kan bli mat. Likväl börjar kampen mot matsvinn hos varje individ, i varje hushåll. Även om effekterna, det minskade svinnet, inte blir lika spektakulära.

Enligt Livsmedelsverket slängs i Sverige cirka 19 kilo ätbar mat i soporna, 26 kilo mat och dryck hälls bort i slasken, per person och år. Det är klokt även ur ett ekonomiskt perspektiv att inte behöva slänga så mycket. Ett hushåll beräknas kunna spara 3 000-6 000 kronor per år med mindre svinn. Det är ett genomsnitt. Några slänger mer, andra mindre. Några kan spara mycket, andra mindre.

Ta en titt i spegeln. Hur mycket slänger du? Kastar du matvaror där bäst före-datumet gått ut, utan att lukta eller smaka på innehållet? Tar du för mycket på tallriken – och slänger det som blir över? Sparar du det som blir kvar i grytor och skålar efter middagen till nästa dag eller gör du ny mat av resterna?

Den som har gjort hemläxan får det också lättare att peka på aktörerna i livsmedelskedjorna och påtala vårt gemensamma ansvar, att minska svinnet från jord till bord.