Natten till tisdag drabbades byggföretaget Nyvest i Nyköping av stöld och skadegörelse till ett värde av upp till 400 000 kronor (SN 2/10). Ifjol skedde i genomsnitt 15 inbrott om dagen på svenska byggarbetsplatser, mätt i antalet polisanmälningar.
Inbrott och stölder på arbetsplatser, förråd och uppställningsplatser inom byggbranschen kostar cirka två miljarder kronor per år, enligt Sveriges Byggindustrier. Sörmland är ett av länen som nu drabbas hårdast.
Såväl branschen som ansvarskännande politiker behöver aktivt försvåra för den här brottsligheten. För byggföretagens del leder det till ökade kostnader för skydd och bevakning. För polis och politik blir det även en samhällskostnad i form av tid, innan motåtgärder och lagförändringar kommer på plats. Inte konstigt om detta upplevs som frustrerande.
Sveriges Byggindustrier har uppmärksammat att stölderna i vårt område, i länen Jönköping, Östergötland och Södermanland ökar mest i landet, procentuellt sett. Under 2018 anmäldes 650 stölder i länen, en ökning med 75 procent jämfört med 2015. Storstäderna drabbas fortfarande hårdast sett till antal anmälda stölder.
Det är stort som smått som stjäls, allt från maskiner till verktyg. Internationella stöldligor är en tydlig orsak till att dessa brott ökar i antal. Detta drabbar inte bara byggbranschen, utan även maskinentreprenörer och svensk handel. En stor del av stöldgodset förs ut med färja, fraktfartyg eller över Öresundsbron. Ofta av andra personer är de som har utfört inbrotten och stölderna.
2018 gav regeringen polisen i uppdrag att mer effektivt försvåra för stöldligorna. I januari kom en delrapport från Noa, Nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten. Där konstaterades exempelvis att ökad myndighetssamverkan - mellan Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Åklagarmyndigheten - ger mer effektiva insatser. Men det är ett bekymmer att med ”högt tempo få operativ kraft vid gränspassagerna”.
Det krävs lagförändringar. Utförsel av stöldgods måste klassas som smuggling för att Tullverket ska kunna ingripa. Straffen för inbrottsstölder behöver skärpas, myndighetssamarbete med andra länder öka och som helhet krävs en mer strategisk koll på utförselvägarna. Till att börja med.
Noa noterar två grundstrukturer för stöldligorna. En är en slags besökande brottslighet, där brottslingar rekryteras i socialt utsatta miljöer och fängelser, bland annat i Litauen, och reser hit och tillbaka. Den andra består av redan etablerade nätverk i Sverige, där förövarna hämtas från länder som Armenien och Georgien, men även EU-landet Rumänien (SVT 2/5).
Den här brottsligheten slår mot enskilda företagare och företag. De tvingas lägga resurser på att ersätta det stulna så att inte verksamheten går i stå, hantera polisanmälningar och kontakter med försäkringsbolag, med mera. Stöldligorna står oss alla dyrt.