• Bo Sundelin är projektledare från SSAB sida i ett forskningsprojekt som förhoppningsvis ska minska deras koldioxidutsläpp markant. Foto:
  • SSAB lägger 13 miljoner kronor på ett forskningsprojekt. Om det lyckas är det småpengar i sammanhanget. Foto:
1/

Så ska SSAB minska koldioxidutsläppen

Oxelösund
annons

SSAB är den enskilt största utsläppskällan av koldioxid i Sverige. Nu hoppas de att få ner de fossila utsläppen med upp till 30 procent.

SSAB står för cirka tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp, men stora planer finns kring deras framtida stålproduktion. Ett forskningsprojekt bedrivs för att undersöka möjligheterna att tillverka stål med hjälp av vätgas i stället för kol. Men en sådan lösning – om den ens är möjlig – ligger många år framåt i tiden. Forskningsprojektet Hybrit, som bedrivs tillsammans med LKAB och Vattenfall är tänkt att pågå fram till 2035.

Rent tekniskt borde det vara möjligt att nå 30 procent

Nu vill man minska de skadliga utsläppen fram till dess. I ett nytt forskningsprojekt vill SSAB tillsammans med Swerea Mefos, ett forskningsinstitut knutet till stålindustrin, se om det går att använda biokol för ståltillverkning i masugn. Något de tror skulle kunna minska koldioxidutsläppen med upp till 30 procent. Själva tekniken finns redan, men har bara testats i små masugnar. I Brasilien har man injicerat träkol i masugnar, men den produktionen skiljer sig från det SSAB vill göra nu. Troligtvis kommer de storskaliga försöken göras på SSAB i Oxelösund.

– Det vi ska titta på är hur man sakta men säkert kan införa biomaterial i stället för injektionkol till masugnen. Vi kan inte ersätta koksen helt, men vi borde kunna få ner de fossila koldioxidnivåerna med 20–25 procent. Rent tekniskt borde det vara möjligt att nå 30 procent, säger Bo Sundelin som är senior utvecklingsingenjör på SSAB Oxelösund.

Grundtekniken i masugnen är uråldrig, men har förfinats genom åren. Nu kan ännu ett steg i utvecklingen vara på gång. Foto:

Men först måste testerna falla väl ut. Projektet startar nu under september månad och för SSAB i Oxelösund kostar det 13 miljoner kronor. Sedan kommer nästa problem. Någon måste leverera biokol – i enorma mängder.

– Bara till ett kort försök går det åt 1 000 ton. På längre sikt kan det behövas 25–30 000 ton bara i Oxelösund och det finns inte att få tag på i dag. Vi behöver en typ som är anpassad efter våra behov, säger Sundelin.

En dialog finns med skogsindustrin och Sundelin hoppas att om forskningsprojektet kan visa att efterfrågan på den här typen av biokol finns, då kommer den att tillverkas.

– Vi borde kunna börja genomföra försöken under 2018–2019 och om allt går som vi hoppas skulle tekniken kunna vara i drift 2020–2021, fortsätter han.

Skogsflis i masugnen

En del av det fossila kol som används i SSAB:s masugn i Oxelösund skulle delvis kunna ersättas med biokol som bland annat kan tillverkas av restprodukter från skogsindustrin.

Biokol kan enkelt beskrivas som den träkol som används till sommarens grillkvällar, men SSAB behöver en skräddarsydd variant där inte fullt så mycket kolväten försvunnit från träkolen.

Till forna tiders järnhantering användes mängder av träkol. Något som gjorde att kalhyggena bredde ut sig i Sverige. Än i dag finns många rester av gamla kolmilor i Sörmland.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

SSABOxelösundMiljöNäringsliv
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka