Gruppen Näthatgranskaren har sett en upptrappning av näthatet mot politiker den senaste tiden. Foto:

Näthatet mot politiker växer – Näthatgranskaren: Vi ser en upptrappning

SÖRMLAND

Det pågår ett stort och systematiskt näthat mot politiker. Värst drabbade är kvinnliga politiker och de folkvalda som har någon form av utländsk bakgrund.

Det berättar Kenneth Bodin ordförande i Näthatsgranskaren, en partipolitiskt obunden grupp som gått samman för att motverka hat och hot på sociala medier.

– Vi ser att många politiker drabbas av näthat och vi har sett en upptrappning av det de senaste månaderna och veckorna. Problematiken ökar, säger han.

Näthatgranskaren består av människor med bred erfarenhet från både rättsväsendet och IT. Gruppen har sett många sidor av hatet och hur det påverkar vårt samhälle och vill förbättra förutsättningarna för det demokratiska samtalet. Det kan uppnås genom att effektivt motverka hatbrott på nätet och synliggöra det, menar gruppen. Näthatgranskaren följer kommentarer och inlägg på sociala medier och polisanmäler det som avser hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal, olaga våldsskildring och uppvigling.

När det gäller hat mot politiker ser gruppen att det finns många som skriver inlägg i stora grupper på till exempel Facebook.

– Inläggen i sig är inte hotfulla kanske, men skrivna så att de ska locka fram sådant. Det kan röra sig om inlägg av typen: vad ska vi göra av den här politikern efter valet. Då kan det komma tvåhundra kommenterar med ett par dussin av dem som är riktigt grova, berättar Kenneth Bodin.

Ingen vågar heller komma in i en sådan tråd och säga emot de som uttrycker hatet, fortsätter han.

– Det finns en stor systematik i det här, många som skriver inlägg som hetsar upp och det skapas lätt ett stort drev. Ju närmare valet vi kommer dyker det upp mer och mer.

Politiker med utländskt ursprung och kvinnor är mest utsatta, både vad gäller mängden hat och dess grova karaktär, enligt Kenneth Bodin.

Generellt menar han att mängden hot som riktas mot politiker inte går att jämföra med hur det såg ut för bara tio år sedan, då det inte fanns samma plattformar som sociala medier utgör i dag.

– Det har ökat dramatiskt. Och ofta handlar det om väldigt grova kommenterar om hur politiker ska arkebuseras, bli till hundmat efter valet, eller hur man ska gödsla åkrarna med en folkvald person.

En del av problematiken är att lagen har en hög acceptansnivå vad gäller oförskämdhet mot politiker, förklarar Kenneth Bodin. Det finns också en kultur av att politiker antas stå ut med det mesta.

– Många politiker kläms bort från sociala medier eftersom de möter sådana mängder hat. Det finns en flora av kommentarer och det är oklart var gränsen går och vad som är acceptabelt inom ramen för yttrandefriheten. Det skulle behöva utredas mycket mer.

Gruppen Näthatsgranskaren vill bland annat se att polisen jobbar mer aktivt med frågan. Ett sätt att skapa förändring är att polisen samarbetar närmare med politiker och bedriver ett spaningsarbete där man försöker lagföra problematiken i större utsträckning, menar Kenneth Bodin.

Men, påpekar han, även om det utbredda näthatet är ett mycket allvarligt problem, så är förståelse rätt väg att gå, i motsats till panik.

– Det vi behöver göra är att förstå de här problemen, i stället för att ropa att vargen kommer. Man ska komma ihåg att brott är en del av vår demokrati. Nu är vi lite chockerade av det som händer på nätet, men vi behöver lugna oss lite och arbeta systematiskt för att få ordning på det. Och komma ihåg att de som befinner sig på toppen av hatpyramiden, de som är mest aktiva, det handlar om några tusen personer i ett land med cirka tio miljoner invånare.

Vad är hatbrott?

Näthatgranskaren anmäler främst brott som är hatbrott, det vill säga brott som riktar sig mot hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. De anmäler brott som riktar sig mot de som är lite extra viktiga för demokratin, som poliser, journalister, politiker och kända debattörer.

Hatbrott är ett samlingsnamn för alla brott som begås på grund av rasistiska, antireligiösa, homo- bi eller transfobiska uppfattningar. Hatbrott kan alltså vara vilken typ av brottslighet som helst där ett hatmotiv identifieras, till exempel skadegörelse, trakasserier, ofredande, misshandel och mord. Två brott som dock alltid är hatbrott enligt lagen är hets mot folkgrupp (Brb 16 kap § 8) och olaga diskriminering (Brb 16 kap § 9), eftersom hatmotivet är inbyggt i brottstypernas själva natur.

Källa: näthatgranskaren.se

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

PolitikVal 2018
Relaterat