En rad kvinnor på Södermanlands Nyheters redaktion har skrivit under uppropet #deadline. Foto:

Nu säger sörmländska journalister ifrån

Sörmland

Under hashtaggen #deadline sätter den kvinnliga journalistkåren i Sverige ner foten och gör upp med sexismen och övergreppen i branschen. Catarina Nitz, Anna Falk, Marie Hillblom och Rosel Jern från Sörmlands media är fyra av de drygt 4 000 namnen på listan. –  Det här visar att det är ett uppror som sker på gräsrotsnivå, det är en kultur som genomsyrar alla medieorganisationer, säger Catarina Nitz.

När en rad kvinnor i Hollywood anklagade producenten Harvey Weinstein för sexuella övergrepp under hashtaggen #metoo sattes ett hjul i rullning som ännu inte stannat upp. Vittnesmål från kvinnor i bransch efter bransch har satt ljus på ett genomgripande strukturellt problem. Ett flertal profiler inom media har anklagats för sexism och/eller sexuella övergrepp och nu gör den kvinnliga journalistkåren ett kraftfullt ställningstagande under hashtaggen #deadline.

– Jag skriver på som en markering, för mig är det självklart att stå upp för jämställdhet och mot sexuella trakasserier. Alla som jobbar på Södermanlands Nyheter ska känna sig trygga på sin arbetsplats och veta att det är okej att berätta om man utsätts för kränkningar, säger Anna Falk, chefredaktör och ansvarig utgivare på SN.

Anna Falk har inte själv blivit utsatt för sexuella trakasserier eller övergrepp, detsamma gäller Katrineholms-Kurirens reporter Rosel Jern. Hon är en av dem som har valt att skriva på uppropet anonymt, men väljer att ändå berätta i tidningen om att hon ställer sig bakom #deadline.

— Jag har skrivit på anonymt eftersom jag inte har anledning att hävda att det förekommer sexuella trakasserier på min arbetsplats. Men jag stöttar uppropet mot sexism och övergrepp, oavsett var de förekommer, säger Rosel Jern.

Catarina Nitz är kulturredaktör på Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning samt ställföreträdande ansvarig utgivare. Hon började på koncernen för 20 år sedan och har tidigare bland annat varit kulturredaktör på Katrineholms-Kuriren. Hon beskriver hur sexismen varit närvarande både innanför och utanför redaktionens dörrar, men att det har blivit bättre med åren.

#deadline – hela namnlistan hittar du HÄR

— Jag har blivit sexistiskt bemött och tafsad på flera gånger när jag har varit ute på uppdrag, en vd inom näringslivet tafsade mig på benet mitt under en intervju och jag har sett hur en manlig kollega ställt sig och flåsat en ung vikarie i nacken, säger Catarina Nitz.

Under hennes tidiga år på koncernen kände hon sig ofta som en maskot eller kuttersmycke och hon talar om en kramkultur.

— Jag har ofta blivit ofrivilligt kramad och fått nedlåtande klappar på huvudet, men det har blivit så mycket bättre, säger Catarina Nitz som dock fortfarande är övertygad om att man som ung kvinna med osäker anställning i branschen är utsatt.

— Det är hemskt om man inte vågar säga ifrån, men man är rädd för att skapa dålig stämning och framför allt för att bli rökt. Många väljer att inte prata om det för man vet inte hur det skulle tas emot, säger Catarina Nitz.

När #metoo började spridas hamnade mediebranschen snabbt under lupp, trots det hann flera andra branscher med att göra upprop innan mediekvinnorna nu gemensamt sätter ner foten.

— Vi har ofta blickarna på andra, att beskriva vår omvärld är en del av det journalistiska yrkesutövandet. Men det här är vår verklighet, att beskriva oss själva tror jag är svårt för många av oss. När vi nu pratar om det märks det att många tycker att det är en lättnad, det är en tsunami av minnen, erfarenheter och vrede, säger Catarina Nitz.

Vad hoppas du detta ska leda till?

— Jag tror att mycket redan har hänt, att det är lättare att säga ifrån, att många män kommer att tänka sig för och att de män som inte gör de här sakerna i alla fall har fått upp ögonen för att det existerar.

Marie Hillblom hoppas att uppropet ska leda framåt i strävan mot mer jämställdhet på arbetsplatserna och i samhället i stort.

— Jag hoppas att vi tillsammans kan ge varandra styrka att säga ifrån och jobba för jämställdhet och alla människors lika värde. Det kräver mod att vara den som bryter en struktur. Eftersom vi är så många, hoppas jag att det kan bli en rejäl kraft och att det sker en förändring.

Rosel Jern är och har under många år varit jämställdhetsombud för Journalistförbundet på Katrineholms-Kuriren. Hon uppmanar såväl arbetsgivare som arbetstagare och fackliga företrädare att läsa på vad Diskrimineringsombudsmannen, DO, har att säga.

— Där framgår vad som gäller. Använd lagen! Arbetsgivaren har skyldigheter, som anges där, arbetstagaren ser vilka rättigheter den har och fackliga representanter får verktyg, säger Rosel Jern.

Ett sätt för arbetsgivare att jobba med frågan är att genomföra anonyma enkäter, där de anställda får frågan om de har utsatts för trakasserier, framhåller Rosel Jern. På så vis borde arbetsgivaren lätt kunna upptäckta eventuella problem.

I #metoos fotspår

Det var i mitten på oktober som #metoo-vågen började skölja över Hollywood. Därefter har upproren mot sexism, sexuella trakasserier och övergrepp, maktmissbruk och andra kränkningar avlöst varandra i bransch efter bransch.

#tystnadtagning: Öppet brev av 567 framstående skådespelare.

#visjungerut: Uppror av 653 kvinnliga sångare.

#närmusikentystnar: Närmare 2 000 artister, bland andra Zara Larsson och Robyn i ett gemensamt uppror.

#medvilkenrätt: Ett uppror av nästan 4 500 kvinnliga jurister.

#imaktenskorridorer: 1 300 kvinnliga politiker gick samman, bland andra Birgitta Ohlsson (L) och Rosanna Dinamarca (V).

#teknisktfel: Hundratals kvinnor i teknikbranschen satte nyligen ner foten.

Lägg därtill ett flertal pågående uppror av andra yrkeskårer:

- Tyst dansa: Dansare

- Vi kokar över: Restaurangbranschen

- Time out: Idrottsbranschen

- Orosanmälan: Socialarbetare

- Räck upp handen: Gymnasieelever

- Tyst i klassen: Lärarkåren

- På våra villkor: Försäkringsbranschen

- Icke godkänt: De som arbetar inom skolan

Källa: Svt

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

DeadlineJournalistikmetoo
Relaterat