Sanna och Wille i toppform

I torsdags körde de det första träningspasset i hemmabacken, i helgen var det pallplatser som gällde för Sanna Redius och William Berg. Trots ett ganska dåligt utgångsläge, om man tittar träningsmässigt, vet ungdomarna exakt vad de ska gör. – Vi ska kvala in till LVC-finalen i år, säger Sanna.

Foto: Fotograf saknas!

Alpint2015-01-19 20:27

Naturen runt Ålbergabacken andas vår. På gärdena runt omkring trycker sig grödan uppåt, men backen är fortfarande vit, trots allt regn. Den är visserligen ganska isig men fullt åkbar.

– Det är hårt. Underlaget är inte bra och det är ganska många iskockor. Man måste vara långt fram på skidorna så att man kan trycka ned kanterna, säger Wille som förbereder sig för första åket i helgens andra tävling.

Egentligen skulle det varit slalom på förmiddagen och storslalom på eftermiddagen men Noak (Nyköping Oxelösunds Alpina klubb) bestämde sig för att satsa helt på slalom den här helgen och storslalom i mars då föreningen arrangerar sitt andra kval i Lilla världscupen och Sörmlandscupen.

Trots att det bara var Willes andra dag i hemmabacken slutade första tävlingen med en tredjeplats i H13–14, detta efter ett snabbt andra åk.

Han fyllde sedan på med ytterligare en sammanlagd tredjeplats.

– Jag är verkligen nöjd, säger han när han slitit av sig startnumret för sista gången den här helgen. Jag kunde inte ha gjort det mycket bättre. Jag gjorde inga misstag.

Klubbkompisen Sanna Redius hade ett mer problematiskt åk under förmiddagen.

– Första åket gick bra, men i andra ramlade jag i andra porten. Det var svårt att få fast skidorna och många körde ur, säger hon. Men jag tog mig upp relativt snabbt så jag fick en ganska bra tid.

Det blev en fjärdeplats totalt och efter eftermiddagspasset stod hon högst upp på prispallen i D13–14. 18 hundradelar före Wilma Axberg, Båsenberga SLK.

– Jag är nöjd. Första åket gick ju bäst men det här gick ju ganska bra också, säger hon med ett leende.

En liten belöning har hon redan fått i form av en kexchoklad.

De två senaste vintrarna och flytten ut till Ålbergabacken har decimerat antalet Noak-deltagare på tävlingarna.

Men Sanna och Wille kommer att fortsätta oavsett hur få de blir.

– Det är jättekul. Det är nästan en liten utmaning, säger Wille.

– Det är ingen vanlig sport som fotboll, fyller Sanna i. Finns det ingen snö, ja då får man försöka åka upp till Sälen och träna. Den är speciell. Man kan inte planera in något två år fram i kalendern precis.

Det gäller dock hela tiden att vara förberedd på att snön kommer att falla.

– Man måste hålla i gång kroppen. Muskler är A och O i den här sporten, säger Sanna. Vi brukar alltid ha inomhusträning på hösten bara för att man ska vara startklar till vintern.

Båda har även sommarsporter att falla tillbaka på. Konstigt nog är det smällt snö som gäller då. Wille paddlar kanot och Sanna seglar.

Sanna och Wille var inte de enda i Noak som ställde upp i helgen. I den lilla backen med hälften så stora stavar, körde Olof Zetterstrand och Agnes Bjurenborg, I H11–12 slutade Oskar Lindén som bäst på en åttondeplats. Per Widmark fick samma placering i H13–14.

Nästa helg finns det chans till fler tävlingsåk. Då är det kval till LVC och SC igen. Den här gången i Eskilstuna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!