Cykel
– Det känns jättehäftigt, äntligen händer det! Men jag är inte nöjd med att bara komma dit, säger Klyver, som numera kör i CK Bure.
Genrepet i helgen, Slaget vid Lund, blev nästan så tufft som namnet på årets sista Sverigecup antyder; upp till 20 sekundmeter i byarna på den tio mil långa varvbanan.
– Ja, det var ett riktigt hårt lopp. Planen innan var att spara kraft i klungan fram till sista varvet. Men med hård kantvind kom första rycket direkt och jag gick med i en stark utbrytningsgrupp redan efter ett par kilometer med Olle Sparrmark och min VM-lagkompis August Höglund.
Efter att först ha ställt av August i den med tanke på vinden minst sagt offensiva körningen, men där Höglund och två Göteborgscyklister återanslöt blev det till sist en uppgörelse mellan de åkstarka JVM-killarna. Med 15 kilometer kvar gick Hjalmar, som var spurtspecialist som ungdomsåkare men som har lagt ner enormt mycket jobb på att stöpa om sig till att bli åkstark och bra i backar, loss solo.
– En härlig boost inför VM. Det känns bra i kroppen, men jag har några procent till att ge tills den där sista formtoppen.
Edvin Lovidius är den tredje killen som startar på den småkuperade banan i JVM-linjeloppet – och det finns flera vägar att nå en bra placering för någon.
– Edvin är spurtare, August klättrare och jag allround numera. Vi får se hur lagledningen vill lägga upp taktiken, men det ska vara en bana med många små, branta backar där vi förhoppningsvis har chansen att utmana i olika skeden.
Banan kan passa din åkstil rätt bra va?– Ja, det känns som att det är en bra bana för mig, uppåt och nedåt hela dagen – och hela 148 kilometer.
Var det väntat med VM-uttagningen?– Det känns riktigt kul och jag har haft en bra säsong, men ingenting är självklart. Sista dagen nere i Schweiz när August hade kraschat körde jag bra. Jag har som bäst varit tvåa på en världscup i Tyskland när vi kom loss åtta man tidigt och sedan bara fick stryk av EM-mästaren, så visst förstod jag att chansen fanns.
När jag såg dig live vann du en spurt ganska klart?– Jag kan fortfarande vinna spurter i små grupper även mot bra motstånd, men är inte längre en klungspurtare utan har haft som mål under flera år att bli mera åkstark och bättre på tempo. När jag tog SM förra året kände jag att jag hade kommit en bra bit, så det är bara att fortsätta bygga åkstarkhet.
Ett måste om du ska bli proffs va?– Ja, och jag har som mål att leva på sporten, till och med att platsa i ett World tour-lag – men då måste man förutom att bli jäkligt bra även ha lite flyt med yttre omständigheter.