De två bilarna i det lilla garaget i Kungshagen, är lika, men samtidigt så olika.
Den ena, ser ut som en gammal t-shirt som glömts bort nedknölad i en gymbage medan den andra Volvon är nystruken.
— Ja, det är lite skillnad, säger Robin och skrattar. Det kommer att bli lite roligare att hålla på med den här bilen än den andra. Nu kanske grejerna, som man skruvar i, sitter kvar ett tag.
Robin, som tävlar för SMK Nyköping, berättar att han haft minst 14 bilar innan 240:n och att det är ganska tråkigt att hela tiden få starta om. I folkrace är nämligen alla bilar till salu efter tävlingens slut.
— Men den här behåller vi ett tag, säger han.
Robin, som är 18 år, började köra folkrace för två år sedan. Först som junior och den här senaste säsongen i seniorklassen.
Det har går ganska bra, speciellt i år, men Robin vill ändå testa något nytt.
— Jag började bygga en egen bil först, men så fick jag erbjudandet att köpa den här bilen och Mattias var villiga att gå in med hälften...så jag skrotade den andra bilen.
Den vita Volvon har en del rostfläckar men det ska duon ta hand om. De ska även sätta i nya bromsar och två bättre stolar.
— Med stöd för huvudet. Jag har rullat två gånger i folkrace, en gång med en stol utan stöd och en gång med och efter den sista rullningen kände jag inget alls, säger Robin.
— Säkerheten är viktigast av allt, påpekar Magnus, som börjar bli smått nervös inför den första starten.
Mattias har själv aldrig tävlat i någon bilsport. Han erkänner också att han är helt borta vad gäller bilmekandet.
— Men någon måste hålla lampan, säger han.
Tanken är båda ska dela på ansvaret som förare. När den ena sitter bakom raten får den andra ta över som kartläsare.
— Men du får börja köra, säger Mattias bestämt, även om han vid bildtagningen hoppar in bakom ratten.
Båda tror att vänskapen dem emellan kommer att sättas på prov under tävlingarna.
— Det gäller bara att hålla sig lugn. Att inte stressa upp sig även om det inte går så bra, säger Mattias.
— Och så måste vi lita på varandra i alla lägen, säger Robin.
De har båda tagit rallylicens och väntar nu på att klara av sin debutanttävling, efter det är det bara att köra.
— Vi får se hur mycket tävlingar det blir första året. Det kostar ju en hel del. Men vi ska försöka köra runt tio stycken, säger Mattias.
Hur nervösa kommer ni att vara innan?
— Det vill jag inte ens tänka på, säger han och skrattar.