Det är tisdag och bowlingskola i Nyköping. Dimico och Brio har under fem år arrangerat ungdomsträning. I början var det väldigt populärt, nu är det inte riktigt så många som kommer.
– Det är lite synd, men samtidigt får man mer tid över till de som är här. Man kan träna mer specialgrejer som spärrar, strikar och avstånd, som i dag, säger ledaren Anna Staflund.
Hon välkomnar dock nya bowlare med samma entusiasm.
Specialträningen är dock något som Neliah, 11 år, och Kajsa, 12 år, gillar. De har från att ha varit hobbybowlare blivit mer seriösa, som de själv förklarar det.
– I början bowlade man bara för att det var kul. Nu vill man bli bättre, säger Neliah.
Båda tjejerna har spelat i fyra–fem år. Mycket beroende på att respektive familj håller på med bowling. Men båda passar också på att rida.
– Min favorithäst är hennes andra och tvärtom, säger Neliah och tjejerna skrattar.
När det kommer till bowling blir dock stämningen mer allvarlig. I dag ska det tränas avstånd. Något som kan ställa till problem kan tyckas.
– Men man behöver egentligen bara tänka på att ha armen rakt och gå på, säger Kajsa och visar.
Till i år har Neliah gått upp till ett tio pounds klot medan Kajsa har ett som väger 12. Ju tyngre klot desto hårdare slag, men man kan inte börja med det tyngsta.
– Mitt nya klot har jag haft i tre veckor nu och det skruvar sig mycket mer än mitt andra, berättar Neliah.
För några veckor sedan deltog de i DM. Kajsa tog ett silver medan Neliah slutade på femteplats.
– Ett dåligt resultat, men jag hade inte ätit så mycket till frukost och sen gick jag och lade mig sent kvällen innan, säger hon.
Att tävla tycker båda är lite nervöst.
– Jag vill inte att familjen ska applådera. Jag har sagt åt dem att ha upp tummen i stället, säger Neliah.
Systrarna Mimmi (11 år) och Nina Hellberg (13 år) har full koll på oljeprofilen i hallen.
– Jag gillar den korta oljeprofilen. Den gör att klotet skruvar mer längre ut på banan, säger Nina.
Hon är vänsterhänt, medan lillasystern är högerhänt.
Båda har spelat tre år och vill bli så bra som möjligt i sporten.
– Men inte proffs eller så, säger Nina.
– Nej, vi behöver inte bli superduktiga, säger Mimmi.
Nina håller på att träna in en tvåhandsfattning som favoriten Jason Belmonte från Australien använder sig av.
– Då skulle jag vara första tjej i Sverige som använder sig av den. Men jag har bara provat en gång tidigare och det är lite svårt.
Mimmi har sjuan som svåraste kägla att träffa och Nina nummer tio.
– Det är alltid svårast att träffa den som är parallell med handen, säger Nina.
Natalie Radloff, nio år, kör sitt femte träningspass på banan bredvid. Hon har tidigare tränat innebandy – pappa Alex är målvakt i Onyx – men satsar nu på bowling.
– Det går ju inte bara att gå ned på Rosvalla och träna innebandy, men det gör det med bowling, säger hon. Och innebandy är tråkigt.
Efter fyra träningspass fick hon spela sin första tävling.
– Det fanns spelare med som spelat i fem år och så kommer jag, säger hon och skrattar.
Men det börjar gå ganska bra. Under ett pass satte hon fem strikar. Annars är det svåra att få klotet att inte rulla ut i rännan bredvid.
– Det gäller bara att träna, säger hon.