Det håller INTE i elitserien. Det är redan då som Dimico i praktiken ger bort matchen, även om det finns både spänning och underhållande kämpatakter bakom förlustsiffrorna 8–12.
Första frågan till Dimicos bästa för dagen, Marina Andersson, är förstås given:
Vad är det som händer?
– Grejen är väl framför allt att pressen är stor. Vi spelar ju trots allt i landets högsta serie och det märks när vi står och bommar givna uppställningar och enkelkäglor. Vi fick just skäll från vår kära lagledare (Lasse Billnert) för att skärpan i början var för dålig.
– Och det är rätt, det är det som fäller oss. Får man en bom så sjunker självförtroendet och så är man nere där i skiten, säger Marina.
Billnert var mestadels missnöjd med de bägge inledande serierna och så början av fjärde när direktiven om de ändrade förhållandena i oljeprofilen inte hörsammades.
Men Marina och parkompisen Caroline Billnert gjorde ändå en match i matchen som är värd ett rejält plus i kanten.
– Ja, jag tänker inte stå här och gnälla. Jag tycker att jag presterade bra med tanke på hur illa jag har spelat innan. Och vårt banpar (tog tre poäng) funkade bra.
Speciellt i tredje serien. Det var inget flyt med längre strikerader. Men allt skulle bara ner när spärrklotet halades fram. Caroline och Marina såg man till att täcka v a r j e ruta.
Högland har förmånen att kunna knyta till sig en del av gräddan av unga svenska bowlare då
Nässjö har ett bowlinggymnasie med riksintag. Lördagens klart främsta aktör, Sabina Asplund, är en av tre spelare i bortalaget m,ed rutin från landslag på olika nivåer. Det märktes i sista då hon dammade in 237 poäng. Ida Andersson visade också att det finns landslagsrutin.
– De är duktiga och i vissa lägen märks den där landslagsrutinen så väl. Men de är ju inte egentligen så mycket bättre än oss. Vi är ju där och är nära fast vi inledde så svagt.
För Dimicotjejerna kämpade rejält bra under den andra halvan av matchen.
Lagets ankare Anna Staflund gjorde absolut inte en av sina bättre matcher totalt sett, men när hon ser att sätta dit tre kryss i tredje seriens tionde ruta visar hon med kroppsspråket att det inte bara betydde två poäng i matchen utan också att en jättevändning var möjlig.
Även efter mardrömsstarten i fjärde seriens tre första rutor reser sig tre av banparen. Ett kort tag är det drygt tio poäng i totaldiffen som skiljer från att får 10–10 med sig en poäng.
– Det går ju så snabbt i bowling. Ena minuten är det 140 minus i totalen, och andra skiljer det sexton. Då blir man ju ännu mera eggad på banan och tänker att nu jävlar kan vi ta en poäng, inflikar Marina.
Plötsligt var det så där hemmahetsigt i hallen. Vissa bortaspelare vek ner sig. Men med 0–5 i första har man absolut inga marginaler kvar. Plötsligt var det gamnacke igen, men fram till 39:e av de 40 rutorna hade Dimico häng på poäng.
– Det får vi trots allt ta med oss MEN vi måste lära oss att spärra under press om vi ska klara av att hänga kvar i elitserien den här gången. En händelse som upprepar sig ofta under en match är ju att man tycker att man slår ett bra slag, en strike. Men så faller inte tian. Det är i de lägena som vi alldeles för ofta blir spända och missar med någon millimeter.