Det började på lördagen med bortamatch mot Örgryte.
– Det kändes faktiskt som en jämn match. De tog första med 3–2, men det var väldigt låga resultat hela vägen. De spelade inte heller särskilt bra, tyckte Anna Staflund.
Det slutade med förlust med slutligen klara 5–14.
– Siffrorna är ju ganska tydliga, konstaterade Anna Staflund.
Än mer tydligt blev det i söndagens bortamatch, återigen på västkusten fast lite längre söderut mot BK Hallandia. Eller vad sägs om 2–18.
– Vi hade inte en chans. Att det skiljer 800 pinnar är ju ren utklassning.
Hur kunde det bli så?
– Dels spelar vi med ett lag som inte har så många rutinerade spelare. Dels var det en speciell sportprofil.
Dessutom fick Anna Falk lämna laget på grund av händelser utanför den sportsliga sfären. Fler spelare hade inte Dimico att laborera med till helgen. Ovanpå det var Marina Andersson sedan tidigare skadad.
– Då blir det som det blir, konstaterade Staflund.
Din egen insats?
– Resultatmässigt var det ju bättre mot Hallandia, men det räckte ju inte till seger...
Nu återstår två matcher av elitseriespelet och det ser inte ljust ut för Dimico. Det är fyra poäng upp till kvalplats från den degraderingsposition som Dimico ligger på och en enorm minusstatistik.
– Ja, det känns väldigt tungt nu. Vi får försöka göra vad vi kan och lära oss av matcherna som är kvar. De vi möter lär ju vilja vinna för att säkra slutspelsplats.
Lagen ovanför har match nästa helg, medan Dimico är spelledigt.
– Tråkigt med uppehåll. Vi får försöka spela ändå, avslutade Anna Staflund.