Jimmy kör till vardags för CK Dainon. Men i Vätternrundan fanns han med i den Ride of Hope-grupp som förutom en massa träning på var sitt håll verkligen har samkört gruppen vid tre tillfällen.
Henrik Kjellberg var ledare för Ride of Hope-gruppen, som kör för Barncancerfonden. Just den här gruppen var en sub 8-grupp som skulle ta sig under åtta timmar – en uppgift som en CK Dainon-grupp misslyckades med för två år sedan i rejält blåsigt väder.
OM Kjellberg ska plocka fram någon som har gjort en prestation i gruppen blir det Jimmy Karlsson, eller "Hoffa" som han kallas i cykelklungan.
– Jo, han kanske nog resan som jag har gjort redan sedan jag var överviktig för sex år sedan. Cykel började jag med för två år sedan. Men det innebär ju också att jag har haft en del att ta ikapp. I år har jag cyklat mycket, mest av alla i vår sub 8-grupp, säger Jimmy krasst.
Mera exakt hur mycket innebär det i det dåliga vårvädret?
– Det är 600 utemil, 880 med de som jag har suttit och trampat inne. Jag hade hört att det rekommenderades 400 mil för att klara Vätternrundan på de här tiderna. Men jag ville ha marginal. Därför trodde jag faktiskt på mig själv vid starten, att jag skulle klara den här utmaningen.
Det var sen start för sub 8-gänget, 12.44 på lördagen. Målet var hela tiden att komma till Motalas vackra, centralt belägna strandpromenad 7 timmar och 50 minuter senare.
– Men vid vändpunkten låg vi åtta minuter efter, förklarar Jimmy.
Då gäller det ändå att ha is i magen i backarna upp mot Fagerhult.
– Ja, det är ju en riktigt tung stigning. Men vi körde i ett lagom hårt tempo där, precis som planerat, och så fick man "vila" lite när det var medvind på västra sidan.
I den vevan var man tvungna att ta ett beslut om var det andra noga inplanerade depåstoppet på tre minuter skulle ske. Innan eller efter Göta kanal-bron i Karlsborg där en broöppning på tio minuter hade kunnat störa ritningarna.
– Det var tajt där ett tag, men det kändes riktigt skönt att få ta en kort paus på rätt sida. Därmed slapp vi jaga på slutet.
Några i Nyköpingsgänget kroknade. Men Tomas Johansson, Johan Keres och Pierre Boorg tog sig i mål i huvudklungan som höll ihop hela vägen och som landade på 7.46. Det är givetvis ingen enkel sak att ta sig runt Vättern under åtta timmar.
– Nej, vi får vara riktigt nöjda med den här prestationen, säger Jimmy – som förra året cyklade på nio och en halv timme.
– Jag har hunnit blivit riktigt cykelbiten och även löst tävlingslicens så visst blir det en fortsättning med cyklandet, utlovar "Hoffa".
Den här gruppen var ingalunda de enda lokala cyklisterna som tog sig under åtta timmar. Robert Berg, som körde för en annan Ride of Hope-grupp, var en annan som klarade sig under åtta timmar. Olafur Ragnarsson, som var nära den gränsen när CK Dainon gjorde ett eget försök för två år sedan, finns också i sub 8-gänget. De bägge hade 16–17 minuters marginal ska sägas.
Och vi sparar den allra vassaste tiden till sist. CK Dainons tempohäst, Stefan Stengård, har förvisso varit under drömgränsen sju timmar. Nu har han hunnit bli 50 år – och med tanke på det känns tiden 7.09 fullständigt makalös. Det var bara före detta pro tour-cyklisten Thomas "Gotland" Löfkvists rekordtrampande proffsteam som var snabbare!