För ett par år sedan fanns Rio-OS i tankarna och Nina trodde fullt och fast att det inte skulle vara några problem att snabbt vara tillbaka i sadeln igen efter dottern Lauras födsel 2014. Och det dröjde inte länge förrän det skedde heller, men sen har inte riktigt något gått som hon tänkt sig.
– Men det beror inte bara på att jag varit skadad, utan hästarna har skadat sig också och min dotter har varit sjuk. Så det är mycket som spelat in.
Nu känns det dock som om Nina bit för bit börjar ta sig tillbaka. Under sommaren startade hon Lusingando i en grand prix i Tyskland – "helt okej, lite spänd" är betyget – och i stallet finns en ny häst i form av fyraåringen Carlee.
– Hon är väldigt speciell, säger Nina och värmen sprids genom telefonluren.
– Jag har bara haft henne i en och en halv månad, talangfull men ung. Min lilla bebis.
Hon hittade stoet i Tyskland under en av sina resor dit. Egentligen tyckte Nina att hon var lite för ung men bestämde sig för att rida henne.
– Och det klickade genast. Så här långt verkar hon vara en ganska problemfri häst också. Det var därför vi slog till.
Att utbilda hästar är något som Nina älskar. "Bland det roligaste jag vet" som hon säger.
Med skador i rygg och bäcken har den tidigare världscupsryttaren fått hitta nya sätt att utöva sin sport, det vill säga hitta en ny ridstil.
– Det är det som tar tid. Jag tror inte att någon kan se att jag rider annorlunda i dag, men jag måste hitta nya knappar att trycka på och hästarna måste lära känna igen mig.
Så det blir som om de har en ny ryttare på ryggen?
– I vissa fall ja, men det är ju inte allt jag har förändrat. Bara vissa delar.
Nina rehabtränar fortfarande upp till fyra gånger i veckan och har varit nere hos sin tränare i Tyskland minst en gång i månaden.
– Hela juli var vi faktiskt där och tränade och tävlade. Men nu till mitten av oktober ska vi vara i Sverige.
Tränaren Nuno Palma E Santos har i stället besökt Nina under ett par dagar för lite hårdkörning. Mest med Shoren, som Nina startat i en del mindre tävlingar på hemmaplan.
– Det har gått bra. Hon blir nästa grand prix-häst. Vi är inte riktigt där än, hon är inte tillräckligt start, men snart. Men jag känner ingen stress vad gäller det. Jag har ju fortfarande mammaledigt så Laura är med mig hela tiden.
Laura passar på att sjunga en lite trudelutt för att göra sig hörd också.
Nina skrattar avslappnat. Kanske oturen har vänt nu.