Gnestaryttaren har precis blivit utskriven från sjukhuset nere i Skåne. Emelie berättar att hon ligger bak i lastbilen medan mamma Chris och lillebror Christian sitter fram och kör.
– Jag går på smärtstillande, säger hon.
Talet är sluddrigt men det beror mer på skadorna i munnen än något annat.
– En tand är helt förstörd, men sedan vet de inte så mycket mer. Men jag har bokat tid med tandläkare redan i morgon, säger hon.
Hur olyckan hände kan Emelie inte riktigt förklara. Mer än att hon hamnade mellan bakbenen på en lösspringande häst och att han bara touchade henne med hov och sko.
– Vad ska man säga, jag vet att det är många människor som tycker att jag med min rutin inte skulle hamna i sådana här situationer, men om det är något man lärt sig är det att den snällaste häst kan snabbt bli ett flyktdjur.
Hela högersidan av Emelie ansikte är svullet så i dagsläget vet egentligen inte läkarna hur allvarliga skador hon fått.
– Jag har bokat in en läkare också i Sörmland så vi får se om det blir någon operation. Den kommer i sådana fall gå före allt annat.
Emelie försöker ändå se positivt på det hela.
– Det hände i varje fall inte när jag var på väg ned till Holland. Nu har jag ändå de minnena med mig hem, säger hon.
– Och jag fick en smäll på knät också, men hade hoven träffat på riktigt, ja då vet man inte hur länge det skulle ta innan jag var tillbaka.
Nu hoppas Emelie på en SM-start i maj.
– Men vi får se hur det går med nästa tävling med Ankys gäng. Det är i maj i Belgien och jag skulle gärna vilja vara med.
Det förstår man efter grand prix-starten i Nieuw en Sint Joosland. Hon och Briman slutade på en 15:e plats av 31 startande med 66 procent. Personbästa internationellt.
– Det var ett riktigt bra formbesked, säger hon.
Under hela tävlingen hade hon hjälp av dressyrstjärnan Anky van Grunsven. Till och med under den sista framridningen, tio minuter innan start, kunde hon höra hennes råd genom hörlurarna.
– Det var häftigt. Trots att det var en stor internationell tävling var det nästan som ett träningspass.
Emelie kvalade även in till lördagens kür men där gick det inte lika bra. En av domarna tyckte hon var värd 71 procent, den andra 59.
– Det är en bedömningssport, men så stora skillnader borde det inte vara. Jag fick 65,8 procent, men hade jag bara fått 63 procent av den lägsta domaren så hade jag hoppat upp till mellanskiktet. Men jag är jättenöjd. Vi hade bra travarbete i piaffen och passagen.