Till slut fick man ge sig i den matchen och även mot Skrufscha några timmar senare.
Det är en trött Anna Staflund som SN får tag i på lördagskvällen.
Matcherna har diskuterats igenom på bussen och nu börjar tjejerna slappna av.
Känslorna var betydligt mer uppskruvade tidigare under dagen.
Efter att ha förlorat de två inledande serierna i Västra Frölunda med 3–2 var man i ledning i den tredje serien med samma siffror.
– Jag funderade lite på när de skulle börja spela. Jag vet att de har en växel till så jag väntade på att de skulle lägga i den. Men det gjorde de inte, säger Anna. Inte då i varje fall.
Nej växelskiftet skedde i den sista rutan i den sista serien.
Rebecka Larsen var tvingad till en trippel för att laget skulle vinna och satte den.
Marina Andersson i Dimico hade kunnat fixa oavgjort men gjorde i stället en miss. Slutresultatet blev 9–11.
– Men så här nära har vi aldrig varit, säger Anna och påpekar att det är sälla X-Calibur släpper iväg några poäng på hemmaplan.
– Kul att se Moa Ekström göra A-lagsdebut också, fortsätter hon. Nu hade vi två unga tjejer på banan. Moa och Olivia (Wallentin).
Men mot Skrufscha från Vänersborg, hade luften gått ur Nyköpingstjejerna. Det verkade i varje fall så eftersom det stod 8–2 efter två serier.
– Vi kom inte riktigt överens med oljeprofilen. Det var en 44-fotare och den längsta i serien. Det var nog en kombination av det, urladdningen tidigare under dagen och så att det var en ganska sen match, säger Anna.
Att förlustsiffrorna blev så stora (5–15) var kanske det värsta.
– I de här typerna av matcher vill vi ha ned diffen. Ju lägre de är desto bättre.
Anna är dock ganska nöjd med dagen som sådan. Och nöjd med sitt eget spel.
– I de senaste sex matcherna har vi mött topp-5 och det har sett ganska bra ut. Nu har vi AIK nästa match och de ligger sist så det blir en oerhört viktig match för vår del, säger hon.