Solbrända och så där lagom avspända efter sin första semester på fyra år tar William och Anna emot på stallbacken vid Lövsundsgård utanför Tystberga.
Att spendera så mycket tid tillsammans som de gör har både nackdelar och fördelar.
Den Anna jag träffade nu har jag inte sett sedan vi förlovade oss för fem år sedan, säger William med ett skratt.
Att de båda kämpar för att ta sig till OS i Rio underlättar dock. Resorna går till samma tävlingsplats och i år verkar Polen vara det populäraste resemålet.
De vet hur man arrangerar bra tävlingar. Det finns mycket kunnigt hästfolk där och ingenting är för svårt, säger William.
Strax innan parets semester blev William och La liga uttagna till det svenska laget i nationshoppningarna i Strzegom. En tävling som innehöll allt, från överraskande avsittningar Quireboy snubblade på ett vattenhinder två hinder från slutet och William flög av till spända ryttare.
Dressyren gick inte bra. Jag var för överladdad, säger William och tar på sig de straffpoängen.
I terrängen var Quireboy, "Kurre" kallad på väg mot en felfri ritt när snubblingen i vattnet, där han även tappade skon, och Williams fall betydde en uteslutning. La liga klarade den tuffa trestjärniga terrängbanan alldeles perfekt ända tills ekipaget stod inför ett smalt hinder.
Det var ett B-hinder i vattnet som man var tvungen att ta efter en 90 gradig sväng. Jag visste att jag skulle behöva svänga snabbt, men när jag landade svängde jag för tidigt så det var egentligen inte så att han smet förbi utan mer att jag presenterade hindret för dåligt för honom. Annars var han klockren runt hela banan, berättar William och beskriver den som det fläskigaste han gett sig på.
Det svenska laget var på väg mot en tredjeplats i klassen men efter veterinärbesiktningen inför banhoppningen så bedömdes Kristoffer Forsbergs häst som halt.
Jag blev nästbästa svensk därnere, men hade jag inte fått den där förbismitningen hade jag fått ett kvalificerande resultat med La liga.
Sambon Anna startade sina hästar, Fly Away och Box Qutie, i den tvåstjärniga klassen för att fixa kvalpoängen. Hon tävlade därmed på säkerhet och tog det säkra för det osäkra i terrängen då hon bara kantrade (arbetsgalopperade) Qutie som i bland brukar kunna få för sig att ta bettet och sticka.
Dressyren var okej med en del tekniska misstag, i terrängen tog vi det ganska lugnt som sagt och i banhoppningen var jag nog lite för försiktig. Speciellt på Qutie, säger Anna. Jag fick en del tidsfel. Men jag red först och hade inte sett någon annan rida.
Men även om det inte blev några placeringar för Anna var hon nöjd.
Nu behöver jag inte rida några fler tvåstjärniga klasser med de hästarna, säger hon.
Enligt det svenska regelverket, som är tuffare än det internationella, måste ekipage nämligen klara av två stycken tävlingar, med långa och korta terrängbanor, med max 65 straffpoäng innan man får flytta upp till nästa svårighetsgrad.
Det betyder att man ska ha en bra dressyr, en felfri terräng och en felfri hoppning då hamnar man under 65, men det räcker att göra ett litet misstag för att det ska vara kört, säger William. Säg att man får 55 straffpoäng i dressyren, lite tidsfel i terrängen och så två nedslag i hoppningen, då är man rökt. Min förbismitning i Polen kostade mig 20 poäng så jag hade över 100 i straff så det var ju inte så kul.
Många tävlingsstarter betyder även saftiga räkningar efteråt även om man samlar på sig erfarenhet. Runt 30 000 kronor kan en helg kosta.
Vi har ändå haft lite tur i år. Anna blev placerad i Eketorp och jag på Strömsholm så de tävlingarna slutade nästan plus minus noll, men det är ju lite så att man funderar på vad man håller på med, säger William.
Anna har ett kval till att fixa innan hon helt kan koncentrerar sig på trestjärniga tävlingar. Hon måste klara en kort bana med Fly Away. Nästa steg är sedan att få godkänt resultat på en kort- och en lång trestjärnig tävling, efter det kan duon blanda sig i OS-leken.
Men det gäller så klart att Sverige kvalar in ett lag i OS. Det avgörs under EM. En medaljplats där och kampen om Brasilienbiljetterna kan starta.
Andra helgen i augusti gör William sitt andra försök att kvala La liga i en trestjärnig tävling, medan Anna gör sitt första med Qutie. Tävlingsplats är Sopot.
Känns det som om ni har fyra trestjärniga hästar nu?
Kurre och La liga har ju galopperat i mål i en trestjärnig tävling, så de kan man ju säga är trestjärniga hästar, Qutie och Fly Away har ju egentligen bättre förutsättningar än Kurre och La Liga eftersom de har lite längre ben. De behöver ju inte galoppera så mycket, säger William.
Så förutsättningarna finns där, om William och Anna håller ut. Att skaffa sig erfarenhet kräver tävlingsstarter och till det krävs pengar.