– Ja, jag vill ge fotbollen en chans. Jag känner att jag har det i mig och tror att jag kan utvecklas mycket av en bättre träningsmiljö. Samtidigt vill jag spela och vinna matcher så ett bra lag i elitettan vore bättre för mig än att kanske få chansen i en allsvensk klubb och inte få spela, funderar Alma.
Det är tre klubbar som har hört av sig: BK 30 i Västerås, som är nykomling i elitettan samt Sätra och BP som båda är bra division 1-klubbar. Sätra har även förfrågan till två andra IFK-spelare.
– Det är ett stort beslut eftersom jag kanske ska plugga och en stad som Västerås går det ju inte att pendla till. Stockholm är ju möjligt men samtidigt vill jag uppåt så BP har jag mer eller mindre tackat nej till, säger Alma.
– IFK är inte borta, vi får väl se vad de har att presentera när jag kommer hem från min resa. Men läget just nu är att jag släpper fotbollen tills jag är hemma från min resa.
Vart ska du åka och hur länge blir du borta?
– Vi ska backpacka i Sydostasien. Det blir Thailand, Filipinerna, Bali, Singapore, Malaysia och så tillbaka till Thailand igen. Två och en halv månad blir vi borta.
Det känns som en fantastisk upplevelse – men inte helt optimalt för att hitta en ny klubb högre upp va?
– Nej, det är lite sent att komma hem i januari. Men jag har med mig ett träningsprogram som...jag kommer att köra. Visst, det är ju skillnad gentemot att vara kvar och köra här hemma. Men nu står jag inför att plugga vidare och ge fotbollen en chans – så det här kändes som sista chansen att dra iväg så lång tid en gång till, ler Alma.
Det har varit en annorlunda säsong för IFK Nyköping med en sällan skådad turbulens.
– Ja, det var som ni skrev härom veckan. Jag är ganska nöjd med min säsong men det har varit annorlunda. Nu har det hängt mera på mig som en av färre bärande spelare, mera kämpa i år än glänsa en del tidigare år – speciellt ett par höstar.
Stora delar av förrförra hösten var Alma väl så vass som Tove Almqvist. Medan Tove signerade kontrakt med årets svenska mäster Linköping så blev Alma kvar i IFK.
– Ja, Tove har sagt det där också, att jag har det i mig, och jag kan hålla med om att det gick bra den hösten. Men det gäller att våga också. Tove var modig och även om hon inte får spela så mycket i klubblaget har hon ju fått vara med om mycket annat kul inom fotbollen. De vann ju U19-EM – och nu är hon ju på Papua Nya Guinea.
Det handlar om U20-VM som för Tove och Sveriges del startar tidigt på söndagsmorgonen svensk tid, mot Nordkorea.
– Jag har pratat mycket med Tove under de här åren och hon tycker ju att jag borde ge fotbollen chansen, så det är klart att hennes karriär har inspirerat.
Alma har tidigare kunnat agera mestadels rättvänd och rört upp sår hos motståndarna genom sin snabbhet som offensiv yttermittfältare
– Det var en helt ny roll för mig och det blev ännu svårare då det inte alls har varit någon kontinuitet i vem jag har haft att spela med. Men jag tycker ändå att det gick hyfsat redan på våren.
Fjorton mål tillverkades.
– Det får jag var nöjd med.
Vid några tillfällen efter det sena tränarbytet – då Jeremias Varas och Magnus Thell kom in – var det plötsligt ren allsvensk klass på aktionen. Man log på läktaren när Alma drog en spelare drev mot mål och så small det bara...
– Mm, det var stor skillnad på hur de verkligen sa att de trodde på oss. Det var mera flås på träningen – och så fick jag som forward specialträna avslut.
Skillnaden blev stor snabbt.
– Det blev en energiboost och så började allt sitta utan att behöva tänka. Så måste det vara om man ska klara en högre nivå.