"TrĂ€ffade soldater – hoppades att ingen skulle skjuta"

Konflikten i Nagorno-Karabach har blossat upp igen. Samtidigt ska den omstridda fotbollsklubben Qarabag – som varit i exil sedan 1993 – spela sina matcher som vanligt.
–Varje dag följer vi nyheterna och försöker förstĂ„ situationen, sĂ€ger lagkaptenen Maksim Medvedev efter vinsten i Europa League mot HĂ€cken.

Maksim Medvedev pĂ„ Nya Ullevi nĂ€r hans Qarabag vann mot BK HĂ€cken med 1–0 i Europa League.

Maksim Medvedev pĂ„ Nya Ullevi nĂ€r hans Qarabag vann mot BK HĂ€cken med 1–0 i Europa League.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Fotboll2023-10-06 11:26

Den tidigare hemmaarenan Imarat ligger i ruiner. Precis som stora delar av staden Agdam som ödelades och övergavs 1993 dÄ kriget rasade i Nagorno-Karabach.

Efter torsdagens Europa League-match mot HĂ€cken (1–0-seger till Qarabag) berĂ€ttar Medvedev om nĂ€r han för tre Ă„r sedan besökte Agdam.

– Det var vĂ€ldigt farligt. Vi trĂ€ffade soldater och nĂ€r vi gick till bilen skyndade vi oss och hoppades att ingen skulle skjuta, sĂ€ger han.

Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien gÀllande omrÄdet Nagorno-Karabach strÀcker sig lÄngt tillbaka. I somras bröt nya stridigheter ut och förra mÄnaden inledde Azerbajdzjan en blixtoffensiv mot det etniskt armeniskt dominerande sjÀlvstyret.

120 000 har flytt

I dag har nĂ€stan alla av de omkring 120 000 armenierna som befolkade Nagorno-Karabach flytt. Efter det senaste Ă„rets azeriska blockad av mat och förnödenheter till utbrytaromrĂ„det Ă€r det fĂ„ som vill riskera att stanna och tvingas leva under Bakuregimens styre. Attacken har fördömts av stora delar av vĂ€stvĂ€rlden.

Maksim Medvedev ser det som att Azerbajdzjan nu tar tillbaka ett omrĂ„de som rĂ€ttmĂ€tigt tillhör dem – och det Ă€r han inte ensam om att göra pĂ„ den azeriska sidan.

Samtidigt förstÄr han att mÄnga har frÄgor och berÀttar om sin egen oro kring konflikten.

– Varje dag följer vi nyheterna och försöker förstĂ„ situationen. Samtidigt ska vi spela fotboll, det har varit vĂ€ldigt svĂ„rt, sĂ€ger Maksim Medvedev.

"Varit svÄrt"

Sedan 1993 har Qarabag existerat i exil i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Under tiden har klubben gÄtt frÄn att vara perifer i den azeriska fotbollsfaunan till att bli landets mest framgÄngsrika.

Mycket tack vare de starka banden till presidentfamiljen Aliyev, som rÀddade klubben frÄn ekonomisk ruin runt millennieskiftet.

– Aliyev har byggt mycket av sin makt i landet pĂ„ att man har en extern fiende och det Ă€r armenierna i Nagorno-Karabach som vann kriget pĂ„ 90-talet, sĂ€ger journalisten och författaren Rasmus CanbĂ€ck som under flera Ă„r skrivit om den infekterade konflikten.

– DĂ„ behövde man en sportslig symbol för att representera detta och Qarabag passade bra in i den handsken.

Straffades av Uefa

I ett litet fotbollsland har framgÄngarna pÄ planen lett till nationell uppskattning. Men vid flera tillfÀllen har klubben skapat kontroverser genom olika politiska utspel.

2020 straffades Qarabag av Uefa efter att ha gjort en militÀrhÀlsning under en Europa League-match.

Samma Är stÀngdes klubbens dÄvarande presschef av pÄ livstid för att han pÄ sociala medier skrev att alla armenier borde dödas.

– Qarabag Ă€r en del av den nationalistiska retoriken och var fram till 2020 vĂ€ldigt vokal i att sprida sin syn pĂ„ konflikten som Ă€r att man ska lösa den med krig. Det har lockat till sig mĂ„nga nationalistiska supportrar, sĂ€ger Rasmus CanbĂ€ck.

"Hoppas de bygger en stor arena"

Sedan en tid tillbaka pÄgÄr uppbyggnaden av "spökstaden" Agdam. I de planerna ingÄr en ny idrottsarena och enligt klubben Àr förhoppningen att en flytt kan vara aktuell inom nÄgra Är.

För 34-Ă„rige Medvedev – som spelat över tio Ă„r i Qarabag – Ă€r det osannolikt att han kommer vara aktiv om planerna blir till verklighet.

– Men jag hoppas att de bygger en stor arena dĂ€r vi kan spela vĂ„r hemmamatcher. Det skulle vara fullsatt varje gĂ„ng. Qarabag Ă€r ett lag som alla Ă€lskar, sĂ€ger han.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach har stÄtt i centrum för en decennier lÄng territoriell konflikt mellan Azerbajdzjan och Armenien och tvÄ krig har utkÀmpats. OmrÄdet ligger inom Azerbajdzjans formella grÀnser, men har sedan Sovjetunionens upplösning i praktiken varit en sjÀlvstyrande fristad för etniska armenier.

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade dÄ fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstÄ delar av territorier som de hade kontrollerat i Ärtionden, samtidigt som Ryssland satte in sÄ kallade fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att sÀkerstÀlla fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.

I slutet av juni blossade dödliga strider upp i den lÀnge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska rÄda i regionen.

Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjÀlp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.

Sedan Azerbajdzjan i september inledde en blixtoffensiv i Nagorno-Karabach har runt 120 000 mĂ€nniskor flytt till Armenien.

Svante Lundgren, docent och religionsforskare vid Lunds universitet, förklarade för TT förra veckan:

Alla i Nagorno-Karabach har nÄgon eller flera familjemedlemmar som har dött i krigen. De vill inte stanna kvar och bo under Azerbajdzjans styre, de flyr för sina liv.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!