Någon sprakande tillställning blev aldrig matchen på Enavallen i Enköping. Gästerna, som kom från sex raka förluster, parkerade i stort sett med en fembackslinje längst bak när IFK hade bollen. Och det hade laget ofta.
– Vi gör en utmärkt match spelmässigt i första halvlek, konstaterar IFK-tränaren Gunnar Bratt.
Matchen hann inte mer än börja förrän yttermittfältaren Cornelia Jansson med hjälp av en konstig bollbana fick in IFK-ledningen. Och då hade Edina Begovic redan hunnit pricka ribban.
– Cornelia och Alma Sjödahl kommer runt på kanten hela tiden i första, säger Bratt.
Redan i elfte matchminuten dubblerades IFK-ledningen av Edina Begovic på ett skott från straffområdesgränsen.
Lite tillspetsat skulle man kunna säga att IFK sedan hade gjort sitt. Man var ganska nöjt. Visst spelades det boll riktigt trevligt mellan varandra men så där många heta chanser skapades inte. Men det gjorde å andra sidan inte hemmalaget heller.
– De hade inte en målchans på hela matchen, säger Bratt helt riktigt.
Det hetaste Fanna skapade var en kvick spelvändning på slutet där IFK-backen Filippa Sjöberg gjorde en perfekt löpning och bröt bollens väg men passade lite snålt tillbaka till Iqra Sahi i målet. Det blev ett hopslag med den jagande Fannaspelaren som Iqra sedan plockade åt sig.
Efter spelade timmen såg det dock ut som om Fanna hade börjat repa lite mod och kravlat sig upp ur den djupa försvarsorganisationen. Med ett hemmamål skulle det vara match igen.
Då sänkte Alma Sjödahl hemmalaget.
Först siktade hon in sig genom att göra en djupledslöpning med bollen centralt och smeka bollen precis utanför stolproten.
Minuten senare gjorde hon i princip en kopia av löpningen. Det som skilde var att bollen gick på rätt sida om stolproten. 0–3 och gonatt Fanna.
– Vi skapade inte lika mycket i andra. De blev bättre i sitt försvarsagerande, säger Bratt.
Sedan tenderade de flesta av IFK:s offensiva pjäser att försöka göra det mesta på egen hand i andra halvlek. Med tre–fyra motståndare kring sig blev det naturligtvis en omöjlig uppgift.
En viss nerv hade det kunnat bli med dryga tio minuter kvar att spela. Då haltade Frida Ahlerup ut med knäproblem. Och då hade IFK redan gjort två byten. Och fler avbytare hade man inte.
Men hemmalaget var slaget. Utmärkta Jenny Eriksson Litzell flyttade in som mittback och var lika följsam och brytsäker som hon var på ytterbacken.
– Sedan tycker jag att Anna Danielsson var fantastisk på mitten, säger Bratt.
Att få se Edina Begovic göra två tunnlar inom loppet av 1–2 sekunder värmde dessutom extra mycket denna kylslagna sommarkväll.