Möjligen kunde det blivit ett smart taktiskt drag av Katrineholms SK att välja ett inte allt för bollrullvänligt underlag.
– Vi har inte haft möjlighet att träna på naturgräs någon gång den här säsongen. Men vi kom hit redan vid tolv. Först käkade vi lunch. Sedan fick killarna gå ut och känna på gräset innan, säger OIK-tränaren Andreas Hillukkala och fortsätter
– Vi var stärkta av de senaste matcherna. Kände oss trygga i att kunna gå ut och kriga oss till tre poäng.
Sett till första halvlek var hemmalagets taktiska drag lyckat. OIK försökte spela centralt i banan alldeles för mycket. Dömt att misslyckas som bollen hoppade och studsade.
– Ändå var det just det vi pratade om att inte göra, säger Hillukkala.
KSK behärskade underlaget bättre och hade bud på flera mål innan Pontus Holmström kunde lobbnicka in ledningsbollen för gästerna. Synnerligen orättvist då.
Andra halvlek gav dock en uppryckning från OIK:s sida.
– Då hade vi fått 45 minuter på gräset blev lite tryggare. Sedan spelade nog vinden in mer än man tror, säger Andreas.
– Sedan är de nog inte lika bra tränade som vi, fortsätter han.
Dessutom kom både Andreas Petterson och Alexander Jansson in i OIK.
Kuststadens killar fick mer tid på sig och började rulla boll betydligt bättre. Med kvarten kvar avgjorde Alex Jansson helt på egen hand. Ett långt frisparksinlägg från KSK hamnade direkt i famnen på Robban Andersson. Han kastade direkt ut bollen till Alex som kunde springa oattackerad hela vägen till straffområdeskrysset. Där stannade han upp innan han fintade sig inåt förbi först en sedan ytterligare en KSK-försvarare. Dundrade sedan bollen i bortre hörnet med sin glödande vänster.
– I form är han på ett par klasser för låg nivå, säger OIK-tränaren med ett leende.
Räkna med mer Alex när han är helt ikapp efter sin operation i vintras.
Robban Andersson var egentligen ende OIK-are som var bra båda halvlekarna. Hans reflexräddning på ett KSK-friläge i matchinledning var av hög klass.