I fjol var det Sätra som snuvade IFK på vinnarpokalen. I år blev det Täby som vann en jämn final med 4–2 (1–1).
– Det känns tråkigt. I två år har det varit samma sak, konstaterar IFK:s tvåmålsskytt i finalen, Sasse Rammo.
Hon hade mer än gärna velat fira sin födelsedag (Sasse fyllde 19 år i lördags) med en seger. Och det såg bra ut hon fixade själv in ledningsmålet till 1–0 mitt i första halvleken.
– Men vi la kanske av litet efter att vi gjort ledningsmålet. Gjorde inte hemjobbet, analyserar Sasse.
Kände ni er segersäkra eftersom ni slog Täby i gruppspelet?
– Nej inte så, vi visste att de ville ha revansch.
I Samantha Ammanuel hade Täby en riktigt kvick spelare. Hon slog till två gånger, vid första tillfället med bara sekunder kvar av första halvlek.
Visserligen kvitterade Sasse med en riktig kanon men ett tröttkört IFK fick ändå ge sig.
– Visst sliter det på kroppen att spela många matcher men det är ju lika för alla, säger Sasse.
Så sent som i torsdags skrev hon på ett nytt kontrakt med IFK men bara på ett halvår.
– Ligger vi bra till i serien i sommar blir jag kvar hela året. Men jag går ut gymnasiet i sommar och har det gått dåligt för laget är det kanske dags för mig att prova något nytt. Jag har lite alternativ i Stockholm. Min bror bor där han har koll, säger Sasse.
För nye IFK-tränaren Jan Frank blev turneringen det första han och laget gjorde tillsammans.
– Vi måste vara nöjda. Tjejerna har ändå en otrolig press på sig, säger Frank.
Han hittade en hel del som var positivt.
– Vi var oerhört vassa i omställningarna ibland.
Nyförvärven ger han också klart godkänt.
– Sabina Robertsson i målet ska verkligen ha beröm. Och Maja Björklund gör ett fantastiskt mål mot Tun.
Tyvärr kunde det bästa förvärvet av dem alla, återvändaren Amanda Johansson, inte spela andra dagen.
– Hon fick en smäll på knät i fredags och har en svullnad, säger Frank.
Genomgående bäst i IFK under hela turneringen var dock Filippa Sjöberg.